Nyheter.

2019-09-02 08:38
  • Av dem som ringt till LO:s hjälptelefon i sommar är ungefär två tredjedelar personer som har frågor om sina egna anställningar, men mer än var fjärde samtal kommer från en anhörig. Bild: Janerik Henriksson / TT
    Av dem som ringt till LO:s hjälptelefon i sommar är ungefär två tredjedelar personer som har frågor om sina egna anställningar, men mer än var fjärde samtal kommer från en anhörig.
  • Representanter från LO har i många år besökt sommarjobbare och pratar med dem om hur viktigt det är att ha anställningsbevis och att gå med i facket. Bild: Erik Simander/TT
    Representanter från LO har i många år besökt sommarjobbare och pratar med dem om hur viktigt det är att ha anställningsbevis och att gå med i facket.
  • Det är betydligt vanligare att tjejer ringer hjälptelefonen än att killar gör det. Bild: Fredrik Sandberg/TT
    Det är betydligt vanligare att tjejer ringer hjälptelefonen än att killar gör det.
  • Mia Durys är unghandläggare på LO-distriktet Väst som under tre veckor i somras var ute bland ungdomar för att svara på frågor om vad som gäller på jobbet. Bild: Press
    Mia Durys är unghandläggare på LO-distriktet Väst som under tre veckor i somras var ute bland ungdomar för att svara på frågor om vad som gäller på jobbet.
Puffetikett
ETC Göteborg

Frågorna som unga sommarjobbare behöver hjälp med

Arbetsgivare som vägrar betala ut semestersättning, som inte tecknat kollektivavtal och som inte står för de anställdas arbetsskor trots att facket tycker att de borde. Så såg verkligheten ut för många ungdomar som mötte arbetsmarknaden för första gången i sommar, enligt LO.

I sommar har många ungdomar i Göteborg haft sitt första sommarjobb. För de flesta betyder det första jobbet en chans att tjäna egna pengar och att få känna frihet, men för en del blir det första mötet med arbetsmarknaden tuff.

Mia Durys är unghandläggare på LO-distriktet Väst som under tre veckor i somras var ute bland ungdomar för att svara på frågor om vad som gäller på jobbet. Hon och hennes kollegor träffade sammanlagt drygt 6 300 ungdomar och hon upplever att många, både de unga själva men också arbetsgivare, saknar kunskap om vilka rättigheter den som jobbar har.

– Jag har träffat ungdomar som inte vet att de har rätt till semesterersättning. Tyvärr har jag också träffat arbetsgivare som säger att de som jobbar under sommaren inte ska ha någon semesterersättning, eftersom de bara jobbar några veckor, säger hon.

Finns de som medvetet lurar

Hon säger att det i vissa fall säkert rör sig om arbetsgivare som är dåligt pålästa, men det finns också de som medvetet försöker lura sina anställda.

– Det är fruktansvärt elakt mot våra ungdomar som faktiskt ska bli våra framtida arbetstagare, och kanske arbetsgivare i framtiden, att ge dem en så tråkig start i arbetslivet. Vi vill ju ha ungdomar ut i jobb och då ska de få en bra upplevelse av sitt första arbete. Det är jätteviktigt att de mår bra och trivs, säger hon.

Hon tillägger att det inte behöver betyda att de älskar sina jobb.

– Ungdomen är ju till för att testa olika saker, man kan inte tycka om alla arbetsuppgifter. Det gör man inte. Men det ska vara schysst. Det ska vara bra villkor och du ska ha rätt till lön och semesterersättning. Och du ska inte jobba för mycket. Det finns regler för hur många timmar du får jobba per dag och vecka, säger Mia Durys.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

439 samtal till hjälptelefonen

LO har också en nationell hjälptelefon som är riktad till unga. I sommar har 439 personer hört av sig till linjen med frågor om allt från lön till hot på jobbet och frågor om vad som händer om man blir sjuk. Samtalen till telefonen har minskat de senaste åren, men Josefin Johansson, ungsekreterare på LO tror inte att det beror på att färre unga har frågor om arbetsmarknaden, utan att fler letar svar på LO:s sajt för unga eller deras Facebooksida. Hon säger att samma frågeställningar, om lön, semesterersättning och arbetstider, har dominerat de senaste åren.

– Det visar att trots att vi synliggör vilka regler som gäller så finns det fortfarande arbetsgivare som tycker att lagar och avtal inte är någonting som rör dem, säger hon.

Av dem som ringt till hjälptelefonen i sommar är ungefär två tredjedelar personer som har frågor om sina egna anställningar, men mer än var fjärde samtal kommer från en anhörig.

Det är också betydligt vanligare att tjejer ringer än att killar gör det. Josefin Johansson tror att det kan finnas flera tänkbara förklaringar. En är att kvinnor är bättre än män på att reagera om något känns konstigt på jobbet. En annan är att kvinnor är överrepresenterade i branscher med osäkra anställningar.

– Många av samtalen kommer från personer inom restaurang och handel, där det ju är mycket kvinnor som jobbar, säger Josefin Johansson.

Ny fråga har dykt upp

I Västsverige har en ny fråga dykt upp hos LO flera gånger under sommaren. Det är ungdomar som jobbar  på olika snabbmatsrestauranger som berättar att de fått betala sina arbetsskor själva, skor som de måste ha för att inte ramla och skada sig på restaurangkökens golv som ofta är hala. Mia Durys betonar att hon inte tittat närmare på de enskilda fallen, men generellt tycker hon att det är en kostnad som arbets­givaren ska stå för.

– Vi från fackföreningsrörelsen ser ju att om arbetsgivaren kräver ett visst klädesplagg så ska också arbetsgivaren betala för det, speciellt om det är säkerhetskläder för att inte ramla och slå sig.

Arbetsskor ingen rättighet

Christer Eriksson, ombudsman och huvudskyddsombud för Hotell- och restaurangfacket i Väst, säger att frågan inte är ny. Men som kollektivavtalet är skrivet i dag går det inte att säga att arbetsgivaren ska betala för skorna. I yrken där det krävs skyddsskor så är det arbetsgivarens ansvar att stå för dem, men dit hör inte snabbmatsrestaurangerna.

– Jag anser att de som jobbar i restaurangkök ska ha skyddsskor, men i kollektivavtalet står det endast att det är upp till skyddsorganisationen på arbetsplatsen att utreda om det behövs, säger han.

Henrik Nerell, presschef på McDonalds, säger att arbetsgivaren endast är skyldig att stå för skorna om de kräver att den som jobbar ska ha en viss sko, men i det här faller kräver restaurangen bara att medarbetarna ska ha svarta skor som har en rejäl sula och går att torka av.

– Det är så pass allmängiltigt så att medarbetaren får stå för den skon själv, och det är i enlighet med kollektivavtalet, säger han.

En annan sak som LO vill göra ungdomar uppmärksamma på är just frågan om kollektivavtal.

Mia Durys säger att medvetenheten om vad kollektivavtal är har ökat bland unga. Men hon tror att arbetsplatser med typiska sommarjobb mer sällan har kollektivavtal.

– Just för att det är så mycket tillfälliga arbetsplatser, som glasskiosker och badplatser. Jag skulle säga att det är många som inte har det, säger hon.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från ETC Göteborg utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC Göteborg direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

LO:s hjälptelefon 2019

Antal samtal: 439

Telefon: 402

E-post: 12

Sociala medier: 25

Frågeställare

Anställd: 267

Arbetsgivare: 7

Arbetssökande: 4

Anhörig: 113

Annan: 32

Vet ej: 16

De vanligaste frågorna

Lön: 66

Uppsägning: 38

Arbetstider: 38

Anställningsfråga: 37

Medlemskap: 29

Anställningsbevis: 21 frågor

Arbetsmiljö: 21

Semesterersättning: 15

Sommarjobb: 15

Arbetsrätt: 10

Schema: 10