Vi går upp på fast mark med skugga och lä för en pratstund. Fia plockar av sig flytvästen och seglarkläderna.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Det här med segel och båtar har alltid funnits i hennes liv berättar hon.
– Pappa älskar segling så det har funnits med ända sedan jag var liten. Både han och mamma har kappseglat tidigare.
I början var Fia inte så tuff. Hon tyckte det var läskigt och ”blåste det mer än noll meter per sekund var det storm”. Pappa Lars tyckte att de skulle hålla till på hans stora båt. Men så bestämde Fia sig för att inte vara rädd, började segla själv och hela familjen började resa runt på tävlingar.
– När jag var tio år började jag träna på eftermiddagarna.
Hon har en funktionsnedsättning från födseln, en halvsidig CP-skada på höger sida, som ger sämre styrka och koordination i både armen och benet.
– Jag hinner inte med när det går fort. Då hamnade jag ofta i vattnet när jag tränade med jollen, förklarar Fia.
Men de senaste åren har hon seglat med 2.4:an som är en kölbåt, och den ”kan inte välta”. Det är den man tävlar med i para-mästerskapen.
– Den är tung även om den inte är stor så det är skillnad mot en jolle.
Överlägsen i Norden
Inför OS i Rio 2016 hade Fia bara seglat ett år med denna båttypen.
Många av de hon tävlade mot hade tio, ja upp till 20, år bakom sig med samma båt. Fia kom ändå på en hedrande 12:e plats.
Nu siktar hon högre i höstens VM men hoppas försiktigt.
– Jag har blivit bättre men det har ju de andra också blivit. Det är små marginaler det handlar om hela tiden och jag behöver bli bättre i alla moment.
Hon har dock fina framgångar i ryggen som stärker självförtroendet. I fjol blev hon inofficiell mästarinna (alltså bästa kvinna) i para-VM i Kiel och totalt åtta.
I Nordiska para-mästerskapen tidigare i juli denna sommar var Fia helt överlägsen, hon vann alla racen. Och i SM kom hon fyra i den öppna klassen, där hon tävlade mot seglare utan funktionsnedsättning.
På tal om den så glömmer hon ofta bort det och ser sig inte som rörelsehindrad.
– Jag tycker om att styrketräna. Men ibland kan det ta emot när jag ser hur mycket mer de andra orkar. Då får jag påminna mig själv om att jag faktiskt har en muskelförsvagning.
Vad är din styrka som seglare?
– Det är nog att jag orkar hela vägen. Jag är alltid bäst på slutet och har faktiskt aldrig gjort något dåligt sista race. Jag tror det har att göra med att jag ”vill komma hem.”
– Sen är det psykologiskt väldigt skönt att avsluta bra, det ger en go känsla inför nästa tävling.
När det gäller skolan har Fia ett år kvar på det fyraåriga seglargymnasiet. Hon är duktig och siktar på läkarlinjen efter gymnasiet.
Varför läkare?
– Jag är fascinerad av kroppen, hur allt fungerar. Särskilt det här med immunförsvar. Jag lyssnade på en bra föreläsare en gång som berättade om de vita blodkropparna och hur de ”jagar”. Spännande!
Flyttar till Stockholm
Idrottsläkare är en annan specialitet hon kan tänka sig om det nu inte blir något med immunförsvar, eller gynekolog - ”att hjälpa par som inte kan få barn.”
Men först väntar sista året av gymnasiet. Och här har hon en tanke om att eventuellt försöka tenta av till jul för att kunna flytta till Stockholm.
Varför Stockholm?
– Det är där alla 2.4-seglare håller till och det är enklare att träna ihop med dem, förklarar Fia.
Inget Paralympics 2020
Hon ser fram emot att vara med i något mera Paralympics. Men 2020 blir det inget.
– Då finns inte segling med på Paralympics. Motiveringen är att den inte är tillräckligt bred. Det blir kanske så när bara länder från västvärlden är med.
– Så är det väl för lite medialt intresse också och för få sponsorer, resonerar Fia.
Hon själv har dock sponsring. Hon stöttats av stiftelsen Skota Hem med båt och tävlingsstöd.
Hon hoppas att seglingen är tillbaka till Paralympics 2024. Och då är målet medalj. Men tills dess väntar träning, träning och åter träning.
Dags att ge sig ut på vågorna igen och träna mer. Fia drar på sig seglarkläderna och flytvästen igen. Segelbåten guppar rejält i vinden som tilltagit lite.
Blir du aldrig sjösjuk?
– Om jag blir. Ibland kan det vända sig i magen. Jag kan bli sjösjuk på Stenabåten också, säger Fia och blickar bort mot den stora färjan som stävar in mot Göteborgs hamn.
