Få vill plugga till språklärare

– När jag började läsa mitt förstaämne såg jag fram emot att träffa de andra studenterna. Men på den första föreläsningen var jag alldeles själv med läraren. Först tänkte jag att det var bra eftersom jag kunde få jättemycket hjälp, men nu har jag insett att det är ganska tråkigt, säger hon.

Eftersom det är vanligt att studenterna hoppar mellan terminerna och tar uppehåll är de numera två personer i Jessica Matheijs klass. Hon önskar att de var fler eftersom hon tror att diskussionerna skulle vara mer spännande med studenter med olika åsikter och erfarenheter.

– Jag läser mycket med de andra lärarna men när vi har praktik eller skriver uppsats är det bara jag och Pontus. Då blir det mer dialoger än konversationer, säger hon.

Bristen kan bli akut

Göteborgs universitet har språklärarprogram för att undervisa på både högstadie- och gymnasienivå. Totalt antogs 13 personer som började läsa ämnesprogrammet med spanska, tyska eller franska förra veckan. Christina Lindqvist, docent i romanska språk och universitetslektor i franska på GU, är inte alltför oroad av siffrorna.

– Under åren som jag har undervisat har klasserna i alla fall inte minskat. Så det finns personer som vill undervisa i de här språken. Dessutom är de flesta mellan 20 och 25 år så de har många år i yrkeslivet, säger hon.

Bristen på lärare i moderna språk väntas bli allt mer akut eftersom avgångsklasserna är små samtidigt som många språklärarna ska gå i pension. Hösten 2018 var över en fjärdedel av alla legitimerade tyska- och franskalärare över 60 år. Det visar en sammanställning som tidningen Skolvärlden gjort utifrån Skolverkets legitimationsregister.

Något man glömmer bort

Christina Lindqvist och Jessica Matheijs tror att en lösning skulle vara att göra moderna språk obligatoriskt i grundskolan. Idag är moderna språk det enda ämnet som eleverna kan välja bort. Enligt Skolverket ratar ungefär en fjärdedel av dagens niondeklassare moderna språk och läser extra svenska och engelska i stället.

– Jag tror att vi måste bli bättre på att förklara varför det är bra att lära sig flera olika språk. Jag tror att många elever inte tar moderna språk så allvarligt. Det är någonting man lär sig och sedan glömmer bort igen, säger Jessica Matheijs.

De önskar också att gymnasieskolorna var bättre på att erbjuda mer avancerade språkkurser. Idag har många skolor bara upp till steg fyra i moderna språk, medan eleverna kan läsa engelska upp till steg sju. Om man bara läst moderna språk i något år på gymnasiet kan det bli ett stort steg till att studera det på universitetsnivå.

– Jag tror att många har ett bra självförtroende när det kommer till engelska. I de moderna språken kan man känna sig lite hämmad. Om man bara har läst franska tre kanske man inte tror att man har tillräckligt med kunskaper för att hänga med i grammatiken på universitetet, säger Christina Lindqvist.

Inte svårt

De vill också få framtidens studenter att förstå att det inte behöver vara så svårt och krångligt att plugga till lärare i moderna språk.
– Det är roligt att läsa till språklärare. Man lär sig inte bara att kommunicera, utan utbildningen handlar mycket om språk som fenomen, säger Christina Lindqvist och får medhåll av Jessica Matheijs:

– Det är så kul att känna att det fungerar. När jag träffar fransktalande personer på stan och kan prata med dem, då känner jag att min utbildning har en så stark koppling till mitt vardagsliv.