Nyheter.

2018-09-18 08:54
”Många som överlevt säger att det var en liten grej som gjorde stor skillnad. Det kan vara att någon skickade ett sms precis i den stunden eller att det fanns någon att ringa när man var förtvivlad mitt i natten” säger Sarah Görsch, till vänster.  Bild: Sanna Arbman Hansing
”Många som överlevt säger att det var en liten grej som gjorde stor skillnad. Det kan vara att någon skickade ett sms precis i den stunden eller att det fanns någon att ringa när man var förtvivlad mitt i natten” säger Sarah Görsch, till vänster.
Puffetikett
ETC Göteborg

Delar med sig av kunskaper som kan hindra självmord

För att rädda livet på en självmordsbenägen person hjälper det inte att kunna hjärt- och lungräddning. I Göteborg finns kurser för den som vill läsa sig grunderna i psykisk livräddning.

Kanske har man ett tonårsbarn med självskadebeteende eller en kollega som inte verkar må så bra. Kanske passerar man en järnvägsbro där en främmande människa står redo att hoppa. Man har en magkänsla som säger att man borde säga eller göra någonting, men det är inte alltid så lätt att veta vad.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Jag tror att de flesta har människor har någon i sin närhet som inte mår så bra. Då är det bra att veta hur man kan agera som medmänniska, säger Felicia Fässberg på organisationen Suicidprevention i väst.

Tillsammans med kollegan Sarah Görsch håller hon i kurser i psykisk livräddning. Där lär man sig vad man kan göra när man möter människor som tappat livsviljan eller är på väg att ta sitt liv. Enligt dem är det viktigaste att man inte bara går förbi en person som verkar vara påväg att ta sitt liv, eller undviker att prata med en nedstämd partner bara för att man är orolig för att samtalet inte ska bli bra.

– Det finns inte så många fel man kan göra. Och om man säger något som blir lite fel, man kan alltid säga ’förlåt, men jag säger bara det här för att jag bryr mig om dig’. Det viktiga är att man gör någonting, säger Sarah Görsch.

Slår hål på myter

På kurserna går de igenom olika steg som kan hjälpa en när man pratar med någon som kanske funderar på att avsluta sitt liv. Tipsen fungerar både vid akuta och lugnare situationer. Det första steget är att ta kontakt med personen och bekräfta att man ser att personen mår dåligt. Sedan är det viktigt att stanna kvar och lyssna när personen berättar.

– Man ska försöka att inte komma med råd eller sätta på sig problemlösarbyxorna, utan bara låta personen berätta. Det är viktigt att bekräfta att man finns där och att personen är viktig och värdefull, för det känner man inte när man funderar på att ta livet av sig, säger Felicia Fässberg.

De betonar också vikten av att fråga om personen överväger att ta sitt liv. Då visar man att det är okej att prata om självmordstankar och att man klarar att ta emot en sådan berättelse. Under kurserna går de igenom flera myter kring suicid, och en av de vanligare är just att man kan trigga igång självmordstankar bara genom att fråga. En annan vanlig myt är att man aldrig kan hindra någon som bestämt sig för att ta sitt liv, men inte heller det är sant.

– Många känner tvärtom en stor ambivalens. De vill fortsätta leva men vet inte hur det ska gå till. Man upplever en sådan oerhörd psykisk smärta att man inte ser det som ett val, säger Felicia Fässberg.

Utbildar tusentals varje år

Suicidprevention i väst utbildar utbildar yrkesgrupper som arbetar med människor, till exempel personal i vård, omsorg och skola, i psykisk livräddning. De har också kurser för allmänheten. En av dem är på Folkuniversitetet ikväll men den är fullbokad sedan länge. Under förra året utbildade de över 2 000 personer och i år kommer siffran att bli ännu högre.

– Vi ser att det finns ett stort behov och intresse. Många känner att de behöver lära sig mer om det här. Tyvärr så agerar många skolor och arbetsplatser redan när det hänt, och det är synd eftersom det finns mycket förebyggande man kan göra, säger Sarah Görsch.

Vissa ber om hjälp

Man kan till exempel lära sig att känna igen riskfaktorer och beteenden att vara uppmärksam på. De tre vanligaste riskfaktorerna för att ta sitt liv är att man har gjort ett suicidförsök tidigare, att man lider av psykisk ohälsa och att man har ett skadligt alkohol- och drogbruk. Vissa människor är öppna med sina självmordstankar och ber om hjälp. Det kan vara att man skadar sig själv eller att man uttrycker sig hotfullt i relationer och säger saker som ”om du lämnar mig så tar jag livet av mig”. Andra visar väldigt få tecken.

– Så finns det vissa som pratar om det mer indirekt. Man kanske inte vågar säga rakt ut att man funderar på att ta sitt liv, utan man säger det nästan som ett skämt. Det är ett sätt att kolla av med sin omvärld om de klarar att man pratar om det. Hur som helst är det viktigt att ta allt prat om självmord på allvar, säger Sarah Görsch.

Många som går deras kurser för allmänheten har erfarenhet av självmord. Några har anhöriga som tagit sina liv eller försökt att göra det, medan andra brottas med egna självmordstankar och vill ha hjälp att förstå sig på dem bättre.

”Alla människor reagerar olika”

– Det är bra att lära känna sin suicidalitet veta vilka minnen, tankar och situationer som triggar en. Om man lär sig att sätta ord på det kan man också berätta för människor omkring sig när man behöver extra stöd, när de behöver vara extra närvarande. Precis som med alla sjukdomar reagerar människor olika och det är bra om man har så mycket information som möjligt, säger Felicia Fässberg.

De önskar att det vore lika självklart för människor att utbilda sig i psykisk livräddning som det är för många att lära sig grundläggande hjärt- och lungräddning. Sarah Görsch och Felicia Fässberg tror att det hade kunna rädda många personers liv.

– Det viktiga är att bara göra det, att prata med personen. Man kanske inte alltid lyckas rädda någon, men då har man försökt så gott man kan, säger Sarah Görsch.

Läs vidare på nästa sida: Det här kan du göra om du är orolig för att någon i din omgivning funderar på att ta sitt liv.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från ETC Göteborg utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC Göteborg direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter