Nyheter.

2019-07-03 10:15
  • Bild: Martina Liljedahl
  • Bihotell dyker upp lite varstans och de blir allt mer avancerade. Men det bästa är egentligen att ta en regel och borra några hål i den. När ett bi eller humla bosatt sig murar de själva igen hålet.  Bild: Martina Liljedahl
    Bihotell dyker upp lite varstans och de blir allt mer avancerade. Men det bästa är egentligen att ta en regel och borra några hål i den. När ett bi eller humla bosatt sig murar de själva igen hålet.
  • Vid Sannegården på Hisingen slår Familjebostäders miljövärdar en gräsyta med lie med förhoppning om att det ska bli en blomsteräng så småningom med föda för bland andra vildbin. Lina Lindgren njuter över att få vara utomhus och jobba med kroppen. Bild: Martina Liljedahl
    Vid Sannegården på Hisingen slår Familjebostäders miljövärdar en gräsyta med lie med förhoppning om att det ska bli en blomsteräng så småningom med föda för bland andra vildbin. Lina Lindgren njuter över att få vara utomhus och jobba med kroppen.
  • Bild: Martina Liljedahl
Puffetikett
ETC Göteborg

De kämpar mot bidöden

För att vända den negativa trenden för bin satsar Hisingens biodlareförening på att sprida kunskap till barn i sommar och bostadsbolag slår gräsytor med lie för att gynna den biologiska mångfalden.

Liarna skär genom det långa gräset i grönområdet utanför hyresrätterna i Sannegården. Familjebostäders miljövärd Carina Jonsson vill skapa en blomsteräng för att öka den biologiska mångfalden och dessutom bidra med mat till vildbin och humlor, vilka i sin tur bidrar till att öka artrikedomen.

–  Jag tycker redan jag har sett flera arter i år som jag inte såg förra året, säger hon.

Lina Lindgren har lämnat sitt kontorsjobb som utemiljöspecialist vid Familjebostäder för att lära sig slå gräs med lie.

– Det är inte svårt om man får in det rätta schvunget. Man ska gunga och dansa fram. Det ska vara som att skära i smör, säger hon efter att ha fått instruktioner av Anders Ridderström från Naturskyddsföreningen i Göteborg som stöttar projektet.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Ett enklare bihotell

Carina Jonsson har även hyrt in bikupor och satt upp ett vildbihotell. Men än har inget bi flyttat in.

– De här bihotellen som de fyller med kottar och spån och tar 300 kronor för - det gillar inte bina. Det ska i så fall bara vara bamburör, men allra helst bosätter de sig i trä. Ett sådant här bihotell kan vem som helst göra, säger Anders Ridderström och visar upp en regel som han borrat hål i.

Att låta gräsmattan växa är också ett vanligt tips för att skapa mat åt bina. Den vita klövern är exempelvis rik på nektar. Men om man inte vill låta hela sin gräsmatta bli en äng så kan man avstå ett hörn eller en liten bit, anser Anders Ridderström.

– Om alla gör det kommer det göra stor skillnad, säger han.

Vildbin är väldigt viktiga pollinatörer men även honungsbin kan göra skillnad.  Att sprida kunskap om bins liv och nytta är något som Hisingens biodlareförening tagit fasta på. Vid tre tillfällen i sommar har den, med stöd av Göteborgs stad och företaget Beepartners, biodlarskola för barn.

– Vi behöver lära barn redan från början vilka viktiga pollinatörer som bin är och vilka konsekvenser en utslagning skulle göra för vår överlevnad, äger Jonne Ansgariusson, ordförande för föreningen och kursledare

Barn kan påverka

Att biodlarskolan går hem bland barnen går inte att ta miste på. Efter teori och filmvisning tar de på sig skyddsdräkter för att hälsa på vid bikuporna. Trots att tusentals bin surrar omkring dem är de flesta barnen lugna. De tittar fascinerat när Jonne Ansgariussion pekar ut arbetare och drönare.

– Barnen suger åt sig kunskap om bin. De har verkligen en förmåga att påverka och känna för det här, säger han.

– Förut viftade jag när det kom ett bi när vi satt och åt nu kan jag säga, kom här lilla bi, säger Oliver Aldén.

– Utan bin skulle vi inte ha någon mat, konstaterar Nellie Alvenvik.

Förutom utbildning har Hisingens biodlareförening också en svärmjour. Det innebär att medlemmar fångar in bin om någon ringer och larmar att de har en svärm hos sig.

– Vi är rädda om bina ju. Och det är stor efterfrågan på en svärm hos nyblivna biodlare, säger Jonne Ansgariusson.

När honungsbin svärmar är de på jakt efter en ny boplats för att bygga ut sitt samhälle. Den gamla drottningen försvinner då med många av arbetsbina och samlas i en klunga i ett träd eller liknande. En svärm sker först när det finns en ny drottning på gång i bisamhället.

Att vi inte sett så många bin nu i vår beror på att de få bin som finns i början av våren stannat i kupan för att hålla den varm. En bikupa ska helst hålla 35 grader.

Det omväxlande vädret med varannan kall varannan varm dag har varit det sämsta tänkbara ur pollineringssynpunkt.

– De har inte vågat sig ut. Först när det är varmt i längre perioder lämnar de kupan. Dessutom är de inte så många nu. Säg att du har 8 000 bin på våren. I slutet av sommaren har de blivit 50 000, säger Jonne Ansgariusson.

* IPBES (Intergovernmental plattform on biodiversity and ecosystem services) är en kunskapsplattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Relaterade artiklar