Nyheter.

2019-02-11 18:00
Bild: Hanna Strömbom
Puffetikett
ETC Göteborg

De kämpar för att ingen ska lämnas utanför

Den nya tiden är här. Effektivt ska det vara, snabbt ska det gå och kontanter är kanske snart ett minne blott. Föreningen Grundens medlemmar riskerar att halka allt mer utanför i takt med den moderna tidens påbud.

– Det som är självklart för en människa som inte har ett intellektuellt funktionshinder är inte självklart för oss som har det, säger Hans Lindblom.

Han och hans fru Siv Lindblom spenderar arbetsdagarna på kontoret till föreningen Grunden i Göteborg. Hans har ansvar för ekonomin, Siv är föreningsordförande med allt vad det innebär. Mellan rummen skuttar parets pudel Greta.

Föreningen Grunden har en lokal som kallas Grand Bazar på Andra långgatan, kontoret som makarna Lindblom arbetar på och så finns Grunden Media. Lokalerna är viktiga, många av medlemmarna använder sig sällan eller aldrig av internet. 

– Vi skickar utskick med post till alla våra medlemmar. Vissa har inte ens dator, säger Siv.

– Det beror också på vad man klarar av. Har man ett litet funktionshinder så kan man ju klara av datorer och internet men det gäller också att man tar till sig informationen och förstår vad det står. Det kan vara problem ibland, säger Hans.

Tvåhundra medlemmar

Drygt tvåhundra är medlemmar, ungefär ett 50-tal går på daglig verksamhet i Grundens regi, där coacher leder verksamheten. Trots att många unga med intellektuell funktionsnedsättning gärna vill arbeta står en majoritet av dem utanför arbetsmarknaden. Fastän det anses grundläggande för att kunna vara delaktig i samhället har bara ungefär en femtedel av de unga under 30 år ett förvärvsarbete. 
 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8



För Grunden är det viktigt att den dagliga verksamheten uppmuntrar till att alla ska få göra sin röst hörd och påverka sina dagar.

– Vi försöker att inte skilja på dem som har daglig verksamhet och lön, utan vi säger att alla är medarbetare allihopa. Så behöver ingen känna sig nedvärderad. Ibland när man besökt andra dagcenter så är det ofta ”vi och dom” och det känns obehagligt när det är så. Jag tycker att alla ska få vara med och bestämma på sin arbetsplats. Och att känna att man har ett ansvar är viktigt, säger Hans.

Ser det som sin uppgift

Både Hans och Siv Lindblom kom in i föreningen först genom den dagliga verksamheten, fast det är många år sedan nu. De ser som sin uppgift att hjälpa medlemmarna som ofta har svårt att föra sin egen talan i det rådande samhällstempot och att öka medlemmarnas möjlighet att påverka sitt eget liv. 

Den 1 april införs lagen om valfrihet för dagliga verksamheter i Göteborg. Med den följer nya nivåbedömningar, de avgör alltså hur mycket pengar som ska täcka respektive persons behov.  

När vi ses har föreningen just skickat ett brev till kommunen om att medlemmar satts att skriva under samtyckesblanketter som alla inte förstått. Föreningen är också kritisk till att medlemmarna inte involverats mer direkt i beslut som rör dem. 

Att till exempel myndigheter ska ta sig tiden att försäkra sig om att information gått fram är en av de frågor som föreningen försöker jobba med. 

–  Som när det var val så var det inte alla som förstod vad det var. Och det gäller andra viktiga grejer som rör samhället, man kanske inte får den information man har rätt till på ett sätt som man har rätt till och det gör att man blir utanför, säger Hans.

Ingen likformig grupp

Som grupp är intellektuellt funktionshindrade långt ifrån likformiga, Hans konstaterar att det finns alltifrån de som har en knappt märkbar funktionsnedsättning till dem som ”inte vet vilken dag det är”. Kritiken mot den nya LSS-utredningen har varit hård från många funktionsrättsförbund och bland annat menade FUB:s lagexpert att de 1000 utredningssidorna saknar viktiga förslag för dem som har intellektuell funktionsnedsättning. Siv Lindblom håller med om att de glömts bort. Och hon har sett en neddragning över tid. 

– De drar ju in på precis allt just nu. På ledsagarna, på assistenter och också till dem som behöver mycket hjälp. Och då kommer de heller inte ut, föräldrarna har det ju inte lätt och är ofta låsta hemma, säger Siv.

Upprörd diskussion

Diskussionen om LSS är och har varit upprörd. Nyligen bestämdes det att sådant som sondmatning och hjälp med andning ska ses som hjälp. För personer med intellektuellt funktionshinder kan ett omfattande problem vara en sorts isolering. Lösningarna på det kan vara många och olika. 

– Jag tycker att de borde ha möjlighet att ha mer personal på gruppbostäder så att de kan ta med sig personerna som bor där och gå på en aktivitet. Då skulle många komma ut som annars inte gör det, säger Hans.

Förr gick många av medlemmarna och bowlade, men det har blivit för dyrt. Även en ganska vanlig fika kan svida i en skral kassa. Föreningen ordnar ibland resor, men framförallt vardagliga fritidsaktiviteter såsom café, bingo och pubaftnar med livemusik som är öppna för alla. Kostnaderna för aktiviteterna måste hållas nere då många inte har råd att betala inträden.

Och bara själva betalandet kan vara trassligt på andra platser. Sverige hör i dag till de mest kontantlösa länderna i världen. Allt fler butiker tar inte emot sedlar och mynt och enligt forskningsresultat som kom nyligen spås landet vara kontantfritt redan om fyra år. Bra för rånrisken förstås, men att inte kunna ha en peng i fickan att lägga på vad man vill riskerar att passivisera föreningsmedlemmarna och göra dem allt mer bundna till hjälp från andra.

– Våra medlemmar skulle aldrig klara det helt. Många kommer inte ihåg en kod och jag vet inte vad som kommer hända. Det kommer att göra det svårt, säger Siv.

– Och det är risk att man blir lurad, att någon lurar en att tala om koden och sedan snor kortet och tömmer kontot, säger Hans.

Telefonen för komplicerad

Inte heller swish är en lösning, själva telefonen är ofta för komplicerad för många av föreningens medlemmar. 

Helst borde samhället anpassa sig mer efter individen, istället för tvärtom. Anpassade arbeten på ordinarie arbetsplatser är inte vanliga nog och Hans konstaterar att han blir glad när han ser att till exempel livsmedelsbutiker gjort rum för någon med funktionsnedsättning i personalen. 

– Det gör också att det kanske är lättare för dem att komma ut i samhället. Att få ett kamratskap och inte känna sig så utanför som man väldigt lätt gör om man går och traskar på en gruppbostad. Jag tycker man ska anpassa arbeten efter varje persons behov. Och likadant i skolan. Man ska inte särskilja på elever utan anpassa efter varje individs behov, säger Hans.

Vem ska anpassa arbetena?

– Det vet jag inte, men man får väl prata med kommunpolitikerna och ge mer kunskap till dem som utvecklar och anpassar arbeten. Det bästa är att prata med oss som har ett funktionshinder och vet hur det är att leva med dem, säger Hans.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från ETC Göteborg utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC Göteborg direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Föreningen Grunden Göteborg

l Vänder sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning. De som har rätt till insatser genom lagen om särskilt stöd, LSS, kan gå på daglig verksamhet genom föreningen. Grunden media drivs till exempel som ett socialt företag och caféet Grand Bazar fungerar både som arbetsplats och erbjuder billig fika för medlemmar och andra besökare.