Hoppa till innehållet

ETC Göteborg

Debatt: Vattenkraften behöver ta mer hänsyn till miljön

Ål är en av de arter som är hårdast drabbade av vattenkraften.
Ål är en av de arter som är hårdast drabbade av vattenkraften. Bild: Foto: Emil Langvad/ TT

ETC Göteborg.

Den nya lagstiftningen ska säkerställa att alla vattenkraftverk lever upp till miljöbalkens krav.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Göteborg som står för åsikten.

Vattenkraft har många fördelar, den är förnybar och är en viktig pusselbit för att nå målet om 100 procent förnybar energi. Men den har en negativ effekt på biologisk mångfald. Därför behöver kraven på vattenkraften skärpas för att ta mer hänsyn till miljön.

Växter och djur som är beroende av forsande vatten har i många områden försvunnit. Fiskarter som är beroende av att vandra mellan sjöar, hav och älvar hindras från detta med dammar som skär av vägen. Ål är en av de arter som är hårdast drabbade och uppemot 40 procent av vandrande ålar bedöms idag skadas eller dödas i vattenkraftsturbiner. I många år har diskuterats hur den svenska vattenkraften ska ges ett effektivt regelverk som både säkerställer trygg tillgång till elproduktion och miljöhänsyn.

Nu finns äntligen ett förslag om ny lagstiftning. De fem partierna bakom energiöverenskommelsen, Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna har enats om en långsiktig politik för vattenkraften. Förslaget består av tre delar: en rättssäker och effektiv prövning av miljövillkor, en nationell prövningsplan och en miljöfond där de storskaliga vattenkraftbolagen solidariskt finansierar miljöåtgärder i de småskaliga vattenkraftverken.

Den nya lagstiftningen ska säkerställa att alla vattenkraftverk lever upp till miljöbalkens krav. Miljöbalken infördes redan 1999 men bara ett fåtal av totalt 2 100 vattenkraftverk i Sverige har tillstånd som är uppdaterade sedan miljölagstiftningen. De allra största kraftverken (över 10 MW) står för 94 procent av vattenkraftproduktionen och cirka 1 700 kraftverk står för 2,6 procent av produktionen. På senare tid har många småskaliga vattenkraftsägare varit oroliga för vad som gäller idag och med det nya förslaget.

För den enskilde vattenkrafts-ägaren är den nya lagstiftni-ngen en förbättring. Partiernas utgångspunkt har varit att en omprövning för moderna miljövillkor utformas så att det inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållandet till den eftersträvade miljönyttan. Vi gör nu stora förenklingar och förbättringar för de små vattenkraftägarna inför den kommande prövningen. Tidigare var den enskilde skyldig att betala hela kostnaden för åtgärder och juridisk process. Nu kommer både miljöåtgärder, exempelvis fiskvandringsvägar, och juridiska kostnader till största delen att bekostas av den så kallade miljöfonden.

En annan förbättring för den enskilde är att denne nu kan vänta till sin tur i den nationella prövningsplanen och då vara en del av en helhetsprövning för vattenverksamheter i det geografiska området, istället för att själv ha skyldigheten att göra omprövningen. Lagförslaget innebär inga nya krav på ägare av gamla dammar jämfört med de regler som gäller idag. I förslaget står uttryckligen att syftet med lagstiftningen inte är att riva ut vattenkraftverk och att moderna miljövillkor bedöms kunna uppnås med de åtgärder som finansieras av miljöfonden.

Vi säkerställer nu en rättssäker och effektiv prövning till allas fördel. Äntligen kommer vi igång med den miljöprövning av vattenkraften som vi diskuterat i decennier. Det gör att vi både kan uppnå miljöförbättringar och slå vakt om vattenkraftens viktiga roll i energisystemet. Därmed kan vattenkraften bidra till både klimat och biologisk mångfald.

Ulf Kamne (MP) kommunalråd med ansvar för miljö och stadsbyggnad

Anna Sibinska (MP), riksdagskandidat för Miljöpartiet i Göteborg

Ämnen i artikeln

00:00 / 00:00