Debatt: Varför så många chefer?

I GP 3 /12 kunde vi göteborgare läsa att förvaltningen i Majorna Linné skickade samtliga sina 60 chefer på tvådagars konferens i Varberg, kostnad drygt 100 000 kr, samtidigt som kommunen lägger ner vårdcentraler, stänger biblioteket och genomför drastiska nedskärningar på den vanliga personalens arbetsvillkor. 

Konferensens tema var förbättrad arbetsmiljö och lägre sjukskrivningstal bland de anställda. Det är onekligen frestande att påpeka, att sjukskrivningarna förmodligen beror på den dåliga arbetsmiljö som uppstår till följd av de neddragningar som genomförs för att kunna bekosta den aktuella konferensen.

VI VILL VETA VAD DU TYCKER!

Skicka din insändare eller debattartikel, upp till 4000 tecken, till
goteborg@etc.se

Frågan är emellertid för viktig för syrligt formulerad opportunism. Det är ett symptom på en allvarlig sjuka i Göteborgs politiska ledning. 

Väljer den politiska ledningen att under brinnande nedskärningar av den gemensamma välfärden lägga motsvarande 3 månaders arbetstid (60 chefer, 2 dagars arbete vardera) på en chefskonferens, då borde det kunna förutsättas att frågan är central och resultatet viktigt för Göteborgs alla invånare och anställda. Men vad blev resultatet? En gemensam policy för nya riktlinjer för nya rutiner för nya system för bättre arbete med arbetsmiljö? 

Det är i sig ett problem, att den politiska ledningen i Göteborg tillåter sina chefer att förlägga dyra konferenser på flotta semesterorter. Det är ett större problem, att den politiska ledningen godkänner motsvarande tre månaders arbete på frågor som kunnat besvaras genom några enkla telefonsamtal till de anställdas fackföreningar och regionala skyddsombud. 

Det allra största problemet i sammanhanget är emellertid följande: varför har den politiska ledningen i Göteborgs kommun valt att ha en sådan formlig armé av chefer – 60 chefer bara i Majorna Linné – att det krävs ett helt konferenshotell för att samla dem till ett möte? Hur stor del av våra skattemedel spenderas egentligen på den politiska ledningens byråkratiska hjälpredor och deras lika dyra som tvivelaktiga verksamhet?

Vore det inte mer ändamålsenligt för såväl invånare som anställda i Göteborg, om de gemensamma resurserna satsades på bevarade vårdcentraler och bibliotek, och kortare arbetstid med bibehållen lön? 

Och vill kommunledningen veta vad som behövs för att få en bättre arbetsmiljö så har vi ett tips: fråga de anställda och deras fackliga organisationer. Det brukar trots allt vara så, att vanliga anställda själva vet vad de behöver för att få en bättre arbetsmiljö. 

Magnus Johansson och Mikael Åhman,

Kommunpolitiska talespersoner
Socialistiska Partiet i Göteborg