Debatt. .

2019-02-20 08:00
Bild: Ernst Rosén AB
Puffetikett
ETC Göteborg

Vänstern sviker i stadsbyggnadsfrågorna

För den som trodde att vänstern skulle ha en annan hållning i stadsbyggnadsfrågor är det här en stor besvikelse.

Byggnadsnämnden har beslutat att gå vidare med planen för att bygga bort Skanstorget. På särskilt yrkande från V och MP ska man inte ta hänsyn till Göteborgsförslaget ”Ett bebyggt Skanstorget kan aldrig återskapas”. Därmed visar de vad de tycker om 1 023 göteborgare som tagit sig igenom den krångliga proceduren att rösta för ett Göteborgsförslag, det mesta någonsin. Därmed visar de också vad de tycker om sitt eget stadsbyggnadskontor och sin stadsarkitekt som uttryckligen sagt att det här är en dålig idé.

V och MP:s argument är att Skanstorget är för stort och att staden inte har råd att hålla sig med torg som allmänna platser. Det är precis samma argument som Yimby anfört, den lobbyorganisation som givits ett så olyckligt inflytande över Göteborgs stadsbyggande. Yimbys enkla lösning, en förtätningsfundamentalism, tycks tilltala politikerna som givit dem rollen som ett slags andra, eller rentav första stadsbyggnadskontor.

Förtätning är ju också prioriterat i ”exploatörsdriven planering”, något som länge varit praxis och nu även är officiell policy i Göteborg.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Det är inte bara en praktisk fråga för att få byggen genomförda. Politikerna har släppt anden ur flaskan. Det innebär en förstärkning av privat lyx och offentlig åtstramning, i stället för den ”offentliga lyx” som det mycket fattigare Göteborg kunde kosta på sig för hundra år sedan. Det som gäller är vad Göteborg & Co med monumental tondövhet basunerar ut som ”Growthenburg”. Och som på beställning kommer det ena ”growteska” förslaget efter det andra, som lyxhotell på Nilssons Berg, högre än Skansen Kronan och med entré genom ett bankvalv. Vi lever i en förfallstid.

Fenomenet har belagts i forskning som en pågående ”politisering” av planeringen, där det är kortsiktig ”growth first” som gäller och där politiker misstror professionell kunskap som hävdar kvalitetsfrågor. I skriften Hur kunde det bli så här? dokumenterar tre organisationer i Stockholm hur projekt avgörs utanför planeringsprocessen, med brist på kunskap och helhetssyn och med dålig kvalitet som konsekvens.

För den som trodde att vänstern skulle ha en annan hållning i stadsbyggnadsfrågor är det här en stor besvikelse. En vilsen vänster driver på ett haveri för offentlig planering. Hur kunde det bli så här?

Claes Caldenby 
Professor emeritus i arkitekturens teori och historia, Chalmers