Debatt. .

2014-01-02 01:00

Sverige kan bli föregångsland

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Trots att vi nu är inne i ett supervalår är politikerna tysta om att Sverige har förutsättning att leda utvecklingen mot mer ekologiskt och mindre miljöskadligt. Skärp er, uppmanar Johanna Sandahl på Naturskyddsföreningen.

I år händer något som bara sker vart 20:e år. Det är supervalår. Vi ska inte bara gå till valurnorna i september för att rösta i kommun-, landstings- och riksdagsval. I maj ska vi även välja ett nytt EU-parlament. Sverige, Europa och världen står inför stora utmaningar. Klimathotet och andra miljöproblem blir allt tydligare, och till detta kan läggas ekonomisk kris, utanförskap och en tilltagande främlingsfientlighet. Mer än någonsin behövs modiga politiker som både vågar prata om visioner och om konkreta åtgärder för att nå det hållbara samhället. 

Att vi behöver ändra kurs är ingen nyhet. Att det går är heller ingen nyhet. I Sverige har vi dessutom bättre förutsättningar än många andra länder att göra det som någon måste våga: att gå före. Ändå lyser samtalet om Sverige som föregångsland med sin frånvaro. 

Låt oss ta ett exempel: maten och jordbruket.  Ett livskraftigt jordbruk är viktigt av många skäl. Det ger oss mat, bioenergi och andra råvaror men är också centralt för biologisk mångfald och därmed ekosystemens funktion. Matproduktionen orsakar dock en lång rad allvarliga problem som klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och övergödda hav. På sistone har larmen om bekämpningsmedelsrester i maten duggat tätt. 

Samtidigt står världen inför en stor utmaning. Jordens befolkning tros bli omkring nio miljarder i mitten av seklet. Idag räcker maten i teorin till alla men den är ojämnt fördelad. Orsakerna är många. Krig och konflikter förhindrar utveckling. Fattiga människor saknar både köpkraft och tillgång till odlingsmark. Mark är en begränsad resurs som i framtiden ska ge oss såväl mat som fibrer och biobränslen. Att över hälften av världens odlingsmark används till foderproduktion är en synnerligen dålig prioritering. Särskilt eftersom köttproduktionen orsakar en stor del av världens utsläpp av växthusgaser. 

”Business as usual is not an option” har FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon sagt om framtidens matproduktion och får medhåll från en växande grupp forskare, internationella organ, lantbrukare och enskilda organisationer. Vägen framåt är inte kemikaliejordbruket, utan ett lantbruk som inte systematiskt använder kemiska insatsmedel utan utgår från kunskap om ekologi och är utformat efter de lokala förutsättningarna i form av klimat, jordart och vattentillgång. Det är ett lantbruk som i många delar av världen visar sig ge högre skördar och bättre ekonomi än det oekologiska jordbruket där dyra insatsmedel används systematiskt. 

För att vi ska klara inte minst de nödvändiga klimatmålen är minskad köttkonsumtion centralt. Men det kött som konsumeras bör vara svenskt ekologiskt naturbeteskött, för de betande djuren behövs för den biologiska mångfalden och det svenska lantbruket ligger långt framme när det gäller miljö och djuromsorg. I Sverige har vi goda odlingsförhållanden och förutsättningarna att ställa om till 100 procent ekologiskt är bättre här än på många andra ställen i världen. Med rätt politiska styrmedel och ett starkt konsumenttryck kan vi nå dit. 

Problembeskrivningen finns där. Förslag till lösningar är sedan länge på plats. Sverige kan bli ett trovärdigt föregångsland. De politiker som pratar om detta kommer att gå vinnande ur valrörelsen. 

Johanna Sandahl, Vice ordförande Naturskyddsföreningen