Debatt. .

2019-03-13 10:12
Textilarbetare i Bangladesh. Foto: A.M. Ahad/TT/AP
Textilarbetare i Bangladesh.
Puffetikett
ETC Göteborg

Stötta kvinnorna som syr tröjorna

Rannsaka vilka företag du stöttar med din konsumtion. För solidariskt ansvarstagande mot kvinnor i textilindustrin, skriver debattören.

Alla använder vi kläder. För att inte frysa, för att uttrycka identiteter, tillhörighet, kultur eller kreativitet, eller bara för att kläder är kul och kean få en att må bra. Men brukar du reflektera över vem det är som har sytt dina kläder? Sannolikheten är stor att det en lågavlönad kvinna i globala syd.

Kvinnliga arbetare har alltid dominerat den moderna klädsektorn och det är även den sektor där flest kvinnliga arbetare återfinns. I Kambodja är andelen kvinnliga arbetare i modeindustrin så stor som 90 procent. Utmärkande för dessa arbetare är ofta låga löner, timmar av övertid och avsaknad av säkerhet i form av fackliga institutioner eller hälsoförsäkring.

En majoritet av de fabriker som dessa kvinnor jobbar i ägs av män, och i Bangladesh är bara en på 20 föreståndare kvinna. Högre positioner och fasta anställningar erhålls av män, medan kvinnor fyller kvoten för de lågkvalificerade arbetena, som exempelvis deltidsanställningar utan säkerhet. Detta speglar en ojämn arbetsstruktur i tillgång till makt, som ihop med rådande normer kring genus och maskulinitet tar sig uttryck i att sexuella trakasserier och våld mot kvinnor är ett utbrett problem inom industrin. Hur dina kläder blir till är därmed i allra högsta grad en feministisk fråga.

En del klädkedjor hävdar att deras produktioner skapar jobb som bidrar till kvinnlig frigörelse, eftersom en kvinna genom jobb rör sig från den privata sfären in i den offentliga och på så sätt kan gå emot patriarkala familjestrukturer. Men ofta innebär inte jobben att arbetsfördelningen i hemmet ifrågasätts, och som nämndes i introduktionen av denna text är arbetet dessa kvinnor har tillgång till fortfarande patriarkalt utformande då männen inom samma industri är de som sitter på maktpositioner.

Och vad är egentligen ett jobb värt när lönen i många fall inte genererar en levnadslön? När en kvinna får arbeta upp till 120 timmar i veckan för att ha möjlighet till mat på bordet? Där rapporter och vittnesmål om sexuella trakasserier och verbala och fysiska övergrepp på arbetsplatsen haglar in? Tycker du det låter som kvinnlig frigörelse?

Samma klädkedjor vill gärna sälja tröjor med tryck som ”girls support girls” eller ”feminist”. För den vita, västerländska kvinnan kan dessa tröjor säkert vara en del av ens identitetsstärkande, men produktionen av sådana konsumtionsvaror tillverkas på bekostnad av kvinnor utanför väst. Det behövs en förståelse kring vilka politiska konsekvenser som den konventionella modeindustrin ger upphov till. Låt oss se över varför modeindustrin ser ut som den gör. Modeindustrin är idag en mångmiljardindustri och utgör en av grundstenarna för ekonomisk och kulturell globalisering. Friare rörlighet av kapital, arbetskraft och resurser har påverkat spelplanen för modeindustrin på många sätt.

En del av detta är outsourcing, produktioner vars arbete inte kräver hög utbildning flyttas till länder där utbudet av billig arbetskraft är stort, för att pressa priset på varan. För modeindustrin är detta ofta länder i globala Syd, som Indien och Bangladesh, där år av koloniala förtryck och strukturanpassningsprogram lämnat sina spår i inkomstklyftor länder emellan. Detta har å ena sidan öppnat upp fler arbetstillfällen, men för att dessa länder ska kunna konkurrera inom den globala ekonomin bibehålls arbetskraften billig så att storföretagen inte förflyttar sina produktioner. Inte sällan saknas även fackliga infrastrukturer i dessa länder och skyddet för en textilarbetares rättigheter är därmed svagt.

En annan effekt av globaliseringen av modeindustrin är att värdekedjorna, företagens produktionsprocess, blir allt mer utspridda och består av flera led. Globala värdekedjor medför ofta minimal transparens och många stora klädföretag vet inte ens själva vilka som producerat alla delar av deras plagg. Ett plagg kanske kan vara märkt med ett land på lappen i nacken, men ofta redogör denna bara för en bråkdel av vart produktionen har skett. Tillverkningen av kläder ingår med andra i ett stort nätverk som involverar många aktörer, från bönderna där bomull odlas, hur trådar och knappar tillverkas, hantering av textilspill, till distribuering och vart plagget slutligen konsumeras. Detta påverkar givetvis även konsumenten. När produktionen sker i andra länder än där varan i störst utsträckning konsumeras så distanseras konsumenten från de sociala och miljömässiga konsekvenser som produktionen av den varan ger. När konsumenten avskiljs från produktionen och produktionens ursprung kan det skapas en barriär för mer hållbart och rättvist konsumerande. Exploateringen av kvinnliga arbetare i låginkomstländer har banat väg för europeiska klädföretag att göra storvinster och kvinnliga textilarbetares vardag är ett resultat av flertalet olika förtryckande maktordningar.

Trots dessa stora utmaningar som modeindustrin står inför, samt de komplexa nät av sociala relationer och ekonomiska strukturer som den verkar inom, gör kvinnliga textilarbetare sina röster hörda. Allt fler organiserar sig fackligt för att kräva bättre arbetsvillkor och tillsammans utgör de en viktig kraft i stärkandet av kvinnors rättigheter världen över, och ställer de stora företagen till svars. Det finns flertalet initiativ du som konsumerar kläder kan stötta för textilarbetarnas kamp, exempelvis Clean Clothes Campaign. Bara för att klädjättarna vänder sina arbetare ryggen bör inte du göra det. För alla behöver vi kläder, oavsett av vilken anledning. Så nästa gång du behöver köpa kläder, fundera en gång till på vem det är som tillverkar dina kläder. Om du har möjlighet; gör valet att stötta de produktioner av kläder där arbetarna erhåller en rimlig lön och rättvisa arbetsförhållanden råder, där arbetare har fackliga rättigheter och jämställdhetsarbete aktivt bedrivs. Rannsaka vilka företag du stöttar med din konsumtion. För solidariskt ansvarstagande mot kvinnor i textilindustrin.

Fiona Sjöberg 
Thrive – Conscious Fashion.