Debatt: Stadsdelsnämnd Östra behöver mer resurser till socialtjänsten

Socialtjänsten som är samhällets yttersta skyddsnät har fått kännedom om dessa missförhållanden men har inte kunnat agera snabbt nog. Socialsekreterare på enheten slog larm om den ohållbara situationen när ärenden om missförhållanden blev lagda på hög i väntan på att någon handläggare skulle kunna påbörja utredning.  Efter flera Lex Sarah-rapporter inledde socialt ansvarig samordnare, SAS, en utredning. Utredningen slår fast att det inte saknas rutiner och arbetsmetoder. Det som saknas är medarbetare.

Vi vet att personal inom socialtjänsten sliter hårt för att hinna med sitt jobb samtidigt som de ofta har hot om nedskärningar hängandes över huvudet och förväntas hålla nere kostnaderna på grund av pressade budgetar. Samtidigt vet vi att det finns barn som far illa och inte får det livsviktiga stöd de har rätt till. Det är en omöjlig ekvation för socialsekreterare att lösa på egen hand. Här måste politikerna kliva in och ta ansvar för att det finns resurser att utföra livsviktigt arbete. 

Socialtjänsten har pressats under lång tid och de borgerliga partiernas budget skapar en ohållbar situation där nedskärningar blir vardag. När trycket ökar med fler anmälningar finns inte tillräckliga marginaler för att hantera en plötslig förändring. Det är inte en hållbar situation vare sig för våra invånare eller våra anställda, att en plötslig förändring raserar hela arbetssituationen. Det går inte att förutse hur många barn som kommer bli utsatta för våld eller hot en viss månad. Det betyder att det måste det finnas luft i systemet för alla samhällsbärande yrken, där ingår socialsekreterare.

Vi känner oss oroade för att en liknande situation skulle kunna uppstå igen. Liknande brister kommer att uppdagas med jämna mellanrum så länge vi inte ger verksamheterna marginaler att hantera en varierad mängd anmälningar, så länge vi inte förbättrar arbetsmiljön så att erfarna medarbetare stannar och personalomsättningen minskar, så länge vi inte ger en rimlig lön efter ansvar och kompetens. 

Vi måste ge mer resurser till socialtjänsten. Att inte prioritera dessa livsviktiga verksamheter utan istället tvinga dem till ständiga nedskärningar är ett svek mot samhällets mest utsatta.