Debatt. .

2019-08-09 09:00
Ruinerna av Hiroshima efter atombomben. ”När spänningen mellan makterna ökar, ökar också risken för kärnvapenkrig”, skriver debattören. Bild: Stanley Troutman/AP/TT
Ruinerna av Hiroshima efter atombomben. ”När spänningen mellan makterna ökar, ökar också risken för kärnvapenkrig”, skriver debattören.
Puffetikett
ETC Göteborg

Skriv på kärnvapenförbudet

Den 6 augusti, för 74 år sedan, förstördes den japanska staden Hiroshima av den första atombomben som använts mot en befolkning. Tre dagar senare, den 9 augusti, anfölls staden Nagasaki. Över 200 000 människor dog. Fortfarande dör människor av skador orsakade av bomberna. Cancer, fosterskador, möjligen genetiska skador. Det får inte ske igen! Varje år högtidlighåller Svenska läkare mot kärnvapen och andra fredsorganisationer minnet av offren för de två atombomberna.

Det var i slutet av andra världskriget USA:s president Harry Truman beordrade bombningarna av de japanska städerna. Argumentet var att få slut på kriget och därmed spara liv. Historiska data talar emot. Tyskland hade kapitulerat den 8 maj. Kriget mot Japan fortsatte. Stora städer, inklusive Tokyo, hade bombats och hundratusentals människor dödats eller sårats. De västallierade krävde villkorslös kapitulation. För japanerna vad kejsaren helig. Den 13 juli meddelade Japan att de önskade fred men det hörsammades inte. Den 8 augusti, dagen före Nagasakibomben, förklarade Ryssland krig mot Japan. Om ledningen i USA trodde att bomben över Hiroshima sparade liv, varför släppte de den andra bomben? Det var en plutoniumbomb testad tre veckor tidigare. Det finns anledning att tro att det fanns två orsaker till den andra bomben, nämligen att testa en ny bomb och att minska Rysslands krav på inflytande efter krigsslutet. Ofattbart grymt och cyniskt!


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Vi påminner om detta för att det aldrig får ske igen. Vi lever alla under hot av de massförstörelsevapen som utvecklats i stora mängder och som moderniseras till enorma kostnader. Enbart för USA:s del handlar det om 1,7 biljoner dollar mellan 2017 och 2046, enligt Arms control association. Vi är inne i en rustningsspiral med ännu farligare vapen som kan borra djupt ner i marken och förstöra ledningscentraler, och därmed locka till användning. Vapnen görs nu mindre och gränsen mot konventionella vapen håller på att suddas ut. Både på den ryska och amerikanska sidan talas om att använda kärnvapen först. Det finns kärnvapen som är förberedda att avfyras inom minuter. När spänningen mellan makterna ökar, ökar också risken för kärnvapenkrig. Även ett begränsat krig skulle kunna medföra att över en miljard människor skulle dö av svält på grund av sot från bränder, en kärnvapenvinter.

Den internationella kampanjen för att eliminera kärnvapnen, ICAN, bildades 2007 och har nu 554 medlemsorganisationer i 103 länder. Förhandlingar i FN ledde fram till en avtalstext för internationellt förbud mot kärnvapen: att inneha, utveckla, använda, prova, utplacera, överföra till andra, ta emot eller hota med kärnvapen. Sverige deltog i förhandlingarna. Den 7 juli 2017 röstade 122 länder, inklusive Sverige, ja till förbudet, förkortat TPNW, Treaty on the prohibition of nuclear weapons. ICAN fick 2017 Nobels fredspris för sitt arbete för kärnvapenförbud. För att det ska bli gällande måste 50 stater signera (regeringen) och ratificera (parlamentet) avtalet. Hittills har 70 stater signerat men endast 23 ratificerat avtalet.

Sverige har skamligt nog ännu inte anslutit sig. Genom värdlandsavtalet med Nato har Sverige tagit ställning i den gamla ­maktkampen mellan öst (nu Ryssland) och Nato med ledaren, USA, som har ambitioner att styra världen. USA har hela tiden verkat emot kärnvapenförbudet. Efter påtryckningar från USA tillsattes en utredning som avrådde Sverige! 86 procent av svenskarna har i en opinionsundersökning, beställd av Palmecentret, sagt att vi vill att vi ska ansluta oss men i riksdagen är de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna emot. ICAN går vidare i sin kamp, nu med ”Cities appeal”. Kommuner världen över uppmanas att försöka påverka regeringarna att ansluta sig. Hittills har detta lett till att en mängd kommuner – också i Nato-länder, till exempel Paris och Oslo – har uppmanat regeringarna att skriva på. Nu uppmanar vi Göteborg att ansluta sig till Cities appeal. Vi samlas klockan 18.30 i Fredslunden i Vasaparken för fortsatt kamp.

Karin Utas Carlsson 
Fredsaktivist i samarbetsorganisationen Fredsam