Debatt: Riskerna för personalen på Sahlgrenska ökar

Sahlgrenska universitetssjukhuset är Västra Götalandsregionens universitetssjukhus och kallas ofta för ”sista utposten”. Det innebär att SU ska ta emot alla patienter som av olika skäl inte kan få vård på något av regionens övriga sjukhus. Under 2017 fick sjukhuset tydliga prioriteringsdirektiv om att hålla vårdplatser öppna och att detta var överordnat ekonomin. Under våren 2018 förändrades direktiven och budget i balans skulle prioriteras.

Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  

För att öka antalet vårdplatser anställde SU under 2017 fler medarbetare i olika kategorier. Administrativ personal anställdes för att avlasta till exempel sjuksköterskor, så kallad workshifting. VG-regionen beslutade också att antalet medarbetare per chef skulle minska, vilket ledde till en ökad anställning av chefer inom SU. Det beslutet skulle genomföras utan extra finansiering. SU har rejält stigande kostnader för läkemedel och hjälpmedel.

Dessutom utförs fler vårdinsatser än vad som förväntas av sjukhuset bland annat i syfte att minska köer. Man kan konstatera att SU har höga kostnader för sådant som dess ledning inte kan påverka och utför också vård som man inte får betalt för. SU har alltså större kostnader än intäkter.

När budget i balans ska prioriteras är personalkostnaderna en av få påverkbara poster. Med färre personal minskar lönekostnaderna och det är en åtgärd som syns snabbt. Det innebär att vikariat inte förlängs och personer som slutat sin tjänst inte ersätts.

Konsekvensen för patienten blir uppenbar. Provsvar och undersökningar dröjer, operationer ställs in med kort varsel och sjukhusets förmåga att upprätthålla vårdgarantin minskar. Det råder också sträng anställningsprövning inom flera yrkeskategorier.

Vårdförbundets medlemsgrupper tillhör dem som finns närmast patienten eller spelar en viktig roll i diagnostikkedjan. Att som personal uppleva att man har en hög arbetsbelastning och samtidigt få höra att sjukhuset har för många anställda är tungt.

Glappet mellan krav och resurser upplevs både på verksamhetsnivå och för den enskilda medarbetaren. Våra medlemmar gör allt för att patienten ska få vård och omvårdnad av hög kvalité.

Det innebär att personalen hoppar över raster, ibland tar risker i arbetet, arbetar övertid och/eller går hem med dåligt samvete både för patienternas situation och för arbetskamraternas arbetsbelastning. Risken att själv drabbas av stressrelaterad ohälsa eller sjukskrivning ökar.

Under de senaste åren har det kommit statliga och regionala pengar som varit öronmärkta till bemanning och kompetensutveckling. Det har varit svårt eller omöjligt att följa om det är där pengarna hamnat. Pengarna har i stället fått täcka underskott i budgeten.

Vårdförbundet anser det kontraproduktivt att använda personalkostnaderna som budgetregulator. Det är olyckligt att det är en av sjukhusledningens få alternativ att få budget i balans. Det väcker stor oro hos personalen när man inte ses som en tillgång utan som den enskilt största ekonomiska belastningen. SU:s mål är att bli landets ledande universitetssjukhus och VG-regionens att vara landets bästa offentliga arbetsgivare. Det innebär ett stort ansvar, man måste både kunna behålla och rekrytera personal. En attraktiv arbetsplats är en arbetsplats som människor vill söka sig till.

Att bedriva god vård för regionens invånare kräver medarbetare i rätt antal och med rätt kompetens. Vill man framåt, vill man förändra och förbättra kräver det rätt ekonomiska förutsättningar. Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke!