Debatt. .

2021-05-21 03:18
”Rätten till hälsosamma scheman är reglerat i arbetsmiljölagen. Ändå tvingas medarbetare och ombud i Kommunal föra en ständig strid för den rätten”, skriver debattörerna.  Bild: Fredrik Sandberg/TT
”Rätten till hälsosamma scheman är reglerat i arbetsmiljölagen. Ändå tvingas medarbetare och ombud i Kommunal föra en ständig strid för den rätten”, skriver debattörerna.
Puffetikett
ETC Göteborg

Osunda hälsoscheman måste stoppas

”Nu har ni test­at hälso­scheman/hållbara scheman, och fått svart på vitt att det inte fungerar. Det är varken hälsosamt eller hållbart, för någon. Inte ens för arbets­givarna.”

Ordet hälsoschema har blivit något av ett skällsord. Runtom i landet protesterar vård- och omsorgspersonal mot att deras rätt till heltid i förlängningen får en negativ inverkan på deras hälsa. Personalen får alltså betala för en förbättring med en försämring. Vem, förutom eventuellt arbetsgivaren som sparar pengar på schemaförändringarna, kan skriva under på att det är ett godtagbart sätt att ”ta hand” om sin personal?

Rätten till hälsosamma scheman är reglerat i arbetsmiljölagen. Ändå tvingas medarbetare och ombud i Kommunal föra en ständig strid för den rätten. Det är både besynnerligt och oroväckande. Ordet hälsa gör inte ett begrepp hälsosamt per automatik. För det krävs det insikt och utvärdering av insatser.

Arbetsgivaren borde rimligen värna om sin personal till hundra procent i alla lägen. Personalen är stommen. Utan den, ingen verksamhet. Det är också därför personalen är den största kostnadsposten för en verksamhet. Men att från en förvaltnings sida säga att man inte har råd att ge sina medarbetare bra scheman (för det är faktiskt kontentan av att man inte lyssnar på proffsen som vet vad som fungerar bäst), är lika paradoxalt som det är bekymmersamt. Vad tror arbetsgivarna att långa sjukskrivningar kostar?

Rätt till heltid har blivit synonymt med brist på återhämtning, i och med införandet av så kallade hälsoscheman. Hälsoscheman, eller hållbara scheman, som det kallas i vissa kommuner, innebär att man får arbeta fler timmar totalt, får fler pass, och samtidigt mindre sammanhållen ledighet, och även mindre i lönekuvertet, eftersom ob-ersättningen minskar då man kortar ner nattpassen. Personalen utnyttjas till max, och arbetsgivaren gynnas med ännu fler sparade slantar. Resultatet för personalen blir en hälsofarlig och ohållbar arbetsmiljö.

Föreställ dig följande; du får jobba två extra nätter per månad, utan extra betalt … ibland blir du skickad till en annan verksamhet (som du kanske inte ens känner till, mer än till namnet) på morgonen då du egentligen skulle ha gjort ett pass på din ordinarie arbetsplats … och du får färre dagars sammanhängande ledighet, och därmed svårare att få ihop ditt sociala liv. Är du dessutom nattpersonal så behöver du använda en del av din korta ledighet till att ställa om kroppen till dagtid, för att sedan hastigt ställa om den igen. (Alla vet att nattarbete redan medför hälsorisker. Det gör det extra svårt att ta till sig att vissa arbetsgivare ändå envisas med att minska möjligheterna till återhämtning för sin nattpersonal.)

Föreställ dig sedan att du ska arbeta så här under en längre tid, och samtidigt ha ett fungerande liv vid sidan av ditt arbete. Föreställ dig slutligen att det inte kommer att hålla, och att resultatet blir en långtidssjukskrivning, eller i ”bästa” fall en utpräglad trötthet och en ständig oro. För det där med sjukskrivning kostar ju inte bara pengar för arbetsgivaren.

Alla förändringar och ”förbättringar” från arbetsgivarnas sida döljs bakom ett hälsobudskap och en ”omtanke” om medarbetarna. Men i själva verket är hälsoscheman bara hälsosamt för arbetsgivarnas plånböcker.

Vård- och omsorgspersonal runtom i landet väljer att gå ner i arbetstid, eller att gå i förtidspension, på grund av dessa hälsoscheman. De tär på både kropp och själ. Och antalet sjukskrivningar, liksom förslitningsskador, ökar ständigt.

Det är okej att arbetsgivarna initialt inte förstod problematiken – för alla är experter på sitt. Men det är också därför som de måste lyssna på proffsen ”på golvet” nu, på de som vet vad som fungerar och inte. När man genomför förändringar för människor, så måste man givetvis fundera över hur det påverkar människor. Det som verkar bra i teorin, är inte alltid det i praktiken.

Nu har ni testat hälsoscheman/hållbara scheman, och fått svart på vitt att det inte fungerar. Det är varken hälsosamt eller hållbart, för någon. Inte ens för arbetsgivarna.

Det dags att ge medarbetarna hälsosamma scheman på riktigt. Beslutsfattande politiker och arbetsgivare sitter på makten att göra det som krävs. Gör det nu, innan det är försent. Kompetenta proffs, med lång och ovärderlig erfarenhet växer inte på träd.

/ Sladjana Gustafsson,

avdelningsordförande, Kommunal Väst

/ Silvana Vretoska

ordförande, sektion Äldreomsorg i Göteborg

/ Christina Wising

ordförande, sektion Funktionsstöd i Göteborg

/ Christian Müller

ordförande, sektion Service i Göteborg

/ Merry Johansson

ordförande, sektion Strömstad

/ Lena Dahlqvist

ordförande, sektion SU Sahlgrenska

/ Christine Marttila

ordförande, sektion SU Östra

/ Annette Frisk

ordförande, Sektion Uddevalla

/ Petra Sundbladh

ordförande, sektion SML (Sotenäs, Munkedal, Lysekil)

/ Karina Pettersson

ordförande, sektion Tanum

/ Helena Jonason

ordförande, sektion Kungsbacka

/ Ulrika Winblad

ordförande, sektion Kungälv

/ Jeanette Johansson

ordförande, sektion Mölndal

/ Michael Hennler, ordförande, sektion Kungälvs Sjukhus