Debatt. .

2018-04-09 04:00
Foto: Marcus Ericsson/TT

Miljö och invandring: svåra men viktiga val

Vi bemöter nedan våra kollegors debattinlägg ”Felaktigt och oetiskt resonemang om migration” i ETC Göteborg den 26 mars.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Vi är överens om att den rika världen måste konsumera mindre och hjälpa människor i utvecklingsländer att få konsumera mer, liksom att vår miljöpåverkan i fattiga länder måste reduceras. Vi är överens om åtgärder mot folkökningen i utvecklingsländerna, genom till exempel program för familjeplanering, förändrade sociala (manliga) normer, och utbildning av kvinnor. Vårt forskning omfattar alla tänkbara sådana åtgärder, läs intervjun i ETC Göteborg från då projektet startade.

En analys med tre scenarier för folkökning till år 2100 i Sverige visar att ökningen bestäms så gott som helt av nettoinvandringen, som vi åskådliggör i vår graf. Vi diskuterade miljöeffekter och förordade en nivå på invandring på 25 000 personer per år, som ger lägst miljöpåverkan (denna nivå förelåg kring år 2000).

Kollegorna skriver "Det finns ingen som förordar så stor invandring” som 200 000 personer per år. Men flera partier, till exempel Centerpartiet, förespråkar öppna gränser vilket skulle kunna leda till en nivå som denna. Miljöpartiet accepterade endast under stark press från Socialdemokraterna i regeringen en begränsning av invandringen 2015, då den nådde över 160 000 personer.

Vi håller inte med om att teknik och planering eliminerar den miljöpåverkan som uppstår om Sveriges befolkning ökar kraftigt. Vi håller inte med om att det enda etiskt legitima svaret på invandring till rika länder är att arbeta för förbättrade villkor i utvecklingsländer. Det är en sak att hävda att detta bör vara en del av de utvecklade ländernas svar på invandringstryck, något annat att hävda att det skall ersätta nivåer som kan sättas för invandring. Kollegorna tycks stå för det senare, men förklarar inte denna etik närmare.

Det krävs en specifikation av etiska principer, och argumentation kring miljö, folkökning och  invandring. Vår etik bygger på en moralisk skyldighet att även skapa ett miljömässigt hållbart samhälle i Sverige, och att detta är omöjligt med evig folkökning. Vi har moraliska skyldigheter mot familj och släkt, medborgare, andra människor i världen, och inte minst mot övriga livsformer på jorden vars existens hotas alltmer.

Vår forskning belyser svåra frågor som ibland inte har entydiga svar. Etiska principer och värderingar kan ibland förstärka varandra, men ibland stå i motsättning. Att fatta beslut inom miljö och befolkningspolitik innebär en avvägning mellan våra skyldigheter som medborgare i Sverige, och våra skyldigheter på internationell nivå.

Låt oss vara extra tydliga. Potentiella invandrare, inklusive flyktingar, skall behandlas rättvist och mänskligt. Men Sverige och andra rika länder har samtidigt en moraliskt skyldighet att skapa miljömässigt hållbara samhällen. Eftersom detta inte är förenligt med en evigt ökande befolkning ställs vi inför svåra men viktiga val. Det är inte konstruktivt att hänvisa till ”oetiska” ståndpunkter – det är olyckligt om arbetet med att utveckla etiken åsidosätts.

Frank Götmark, professor i ekologi, Göteborgs Universitet

Philip Cafaro, professor i miljöetik, Colorado State University, USA