Debatt. .

2019-01-08 08:40
Demonstration till stöd för LSS 1 maj 2018. Foto: Janerik Henriksson / TT
Demonstration till stöd för LSS 1 maj 2018.
Puffetikett
ETC Göteborg

LSS är under attack

LSS är under attack, skriver Denise Cresso, FI.

Det revolutionerande med LSS-lagen var att den så starkt utryckte rätten för personer med funktionsnedsättning/normbrytande funktionalitet att kunna leva som alla andra.

Det som mest uppmärksammats är den personliga assistansen. Den gjorde det möjligt att med hemtjänst några timmar om dagen täcka de mest akuta behoven och rätten att utforma varje dag efter en persons egna önskemål. Det innebar att de som bedömdes tillhöra en viss personkrets kunde utforma sina liv som många andra svenska medborgare. Det liv som är en självklarhet för de flesta, att kunna jobba, ta hand om sina barn, gå på bio när lusten faller på – utan att först ansöka och bestämma något med hemtjänsten. Det gäller även att kunna duscha, äta, göra inköp och att åka buss och spårvagn allteftersom tillgängligheten i kollektivtrafiken ökar.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

Men de senaste åren har denna möjlighet alltmer begränsats via prejudikat i rättsväsendet. Från såväl regeringen som Försäkringskassan och förvaltningsdomstolarna höjs röster mot LSS. Fokus ligger på påstått fusk och överutnyttjande, trots att det helt saknas stöd i fakta för att vare sig fusk eller brottslighet skulle vara särskilt vanligt förekommande inom personlig assistans.

Så trots att människors liv och beroende av andra inte förändrats så minskar antalet timmar och på så sätt begränsas livet dag för dag, allteftersom besluten omprövas enligt nya direktiv. Idag står det helt still i väntan på presentation av en utredning av LSS, som ständigt skjutits på framtiden. Samtidigt har utredningens kommande förslag läckt ut. Hela tiden med ytterligare begränsningar i form av minskade timmar då fler och fler delar i den nuvarande lagens intentioner stryks. Allt detta trots att alla riksdagspartier säger sig värna om LSS.

När SVT tillfrågades om varför de inte tagit upp någon fråga om funktionsrätt i sin valkompass blev svaret: det finns ju ingen politisk konflikt i denna fråga, alla är ju överens. Ja, det är svaret och också svaret på varför inget händer trots larmrapporter från personer med normbrytande funktionalitet. Många får säga upp arbeten, vågar inte satsa på att bli föräldrar och de som är föräldrar idag tvingas i allt större utsträckning lämna över ansvaret till den andre föräldern. Många tvingas också ta emot hjälp av sina anhöriga, vare sig de vill eller inte. Anhöriga anser sig inte heller ha möjlighet att avfärda sina barn, syskon eller föräldrar. Det skapar en återgång till ett samhälle som vi trodde en gång för alla var historia. Ett samhälle där några ska stå med mössan i hand och buga och tacka för att få hjälp istället för att leva som alla andra. Det vill säga att få hjälp på andras villkor när andra vill och kan.

Redan idag är kvinnor med normbrytande funktionalitet mer utsatta än kvinnor utan normbrytande funktionalitet och i dessa metoo-tider har det blivit tydligt att det innebär en risk att de blir mer och mer beroende av partners, anhöriga och vänner för att kunna överleva. Det kan innebära att den hjälp de får, blir villkorad. ”Då får du allt vara lite snällare”.

FI har kravet att konventionen för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska bli lag. Det sägs, som det gjorde för barnkonventionen, att den redan efterlevs. Men liksom för barn behövs att det blir en lag för att ge de rättigheter som finns i konventionen.

Att leva som alla andra är grunden i LSS. Förutom det självständiga livet med personlig assistans påverkar också konventionen andra insatser inom LSS. Den artikel i konventionen som talar om rätt till lön när en arbetar kan istället för LSS-insatsen daglig verksamhet, som oftast inte innebär någon ersättning alls, ge rätt till en form av anställning istället.

Det påverkar också möjlighet att bo som en person själv vill med den service som behövs och tillsammans med de personer den själv vill. Idag är det ingen självklarhet att LSS-insatsen bostad med särskild service ger den möjligheten.

De förslag som läckt från utredningen innebär betydande begränsningar både för vilka åldersgrupper som kan få insatser, till exempel inga barn eller personer över en viss ålder. Detta är enligt FI, diskriminerande. FI kan inte acceptera en sådan åldersdiskriminering.

Detta påverkar också kommunernas ekonomi. När staten via Försäkringskassan minskar den enskildes stöd blir det en fråga för kommunerna som får en ökad kostnad för att de som behöver personlig assistans ska kunna fortsätta att leva som alla andra.

Feministiskt initiativ värnar rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och avsätter därför 2 miljarder kronor årligen till stärkt LSS och personlig assistans, som successivt under en fyraårs- period ökar till 3 miljarder kronor per år.

Sedan ett antal år är Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) under attack, från såväl regeringen som Försäkringskassan och förvaltningsdomstolarna. Fokus ligger på påstått fusk och överutnyttjande, trots att det helt saknas stöd i fakta för att vare sig fusk eller brottslighet skulle vara särskilt vanligt förekommande inom personlig assistans, eller inom någon annan av rättigheterna enligt LSS.

Denise Cresso 
Funktionsrättspolitisk talesperson FI