Debatt: Kompetensutveckling nödvändig när robotarna tar över

När en robot tog över handläggningen av ekonomiskt bistånd i en svensk kommun blev inte bara handläggningen snabbare, den blev också mer rättssäker än om en socialsekreterare hade gjort det. Och när artificiell intelligens skulle avgöra vilka embryon som har bäst chans att leda till en lyckad befruktning visade sig roboten vara betydligt bättre än embryologerna.

VI VILL VETA VAD DU TYCKER!

Skicka din insändare eller debattartikel, upp till 4000 tecken, till
goteborg@etc.se

Robotar inom industrin är inget nytt, men vad händer när de inte bara ersätter våra kroppar, utan även våra hjärnor och kanske till och med våra empatiska förmågor? Enligt Stiftelsen för framtidsforskning kommer vartannat jobb i Sverige att automatiseras inom 20 år. Det innebär att 2,5 miljoner jobb kommer att påverkas.

Vilka yrken löper då störst risk att automatiseras de närmsta åren? Försäljare, vård- och omsorgspersonal, tekniker, ingenjörer, kassapersonal, ekonomer och fordonsförare ligger högt på listan. Kort sagt, en stor del av dagens arbetskraft. Och blickar vi lite längre in i framtiden så inser vi att detta bara är början av utvecklingen. I Japan har man exempelvis målet att fyra av fem äldre med vårdbehov ska få assistans av robotar redan 2020.

På japanska äldreboenden finns idag robotar som gör allt från att hjälpa de boende upp och ner från sängen till att leda träningspass och vara samtalspartner. Och robotar blir rimligtvis inte lika uppstressade, lättirriterade och korthuggna som vi människor kan bli under pressade förhållanden. Ja, som Sarah Connor konstaterade i Terminator 2, roboten visade sig vara den enda far för hennes son som faktiskt höll måttet i en värld av galenskap.

Teknikutvecklingen är oundviklig och den ökade automatiseringen är nödvändig för vår konkurrenskraft, annars försvinner jobben från Sverige. Men en sådan utveckling ställer stora krav, både på samhället, arbetsgivarna och arbetstagarna. Om automatiseringen inte ska ställa en stor del av Sveriges befolkning utanför arbetsmarknaden är det nödvändigt att satsa på kompetensutveckling. De arbetsgivare som tar tillvara och utvecklar personalens kompetens så att de matchar de förändrade behoven kommer att ha en konkurrensfördel i en snabbare strukturomvandling.

Men inte ens hälften av företagen i Unionens undersökning avser att lösa behovet genom kompetensutveckling av anställda. Och allra sämst på att ta fram strategier är tjänsteföretagen, medan industrin i högre utsträckning har en taktik för att hantera omställningen. Det visar en undersökning bland Unionens fackklubbar som gjordes förra året. Detta är mycket oroväckande. Arbetsgivarna måste ägna sig åt systematiskt arbete med kompetensutveckling av sina anställda för att säkra framtidens behov.

Även staten har ett stort ansvar när det gäller livslångt lärande. Unionen menar att studiemedelssystemet måste göras om så att de blir möjligt för yrkesverksamma vuxna att skola om sig för att stärka sin anställningsbarhet. Vi föreslår därför ett högre bidragsbelopp, en höjning av åldersgränserna för att få studiemedel, att fler ges möjligheten till extra studiemedelsveckor samt en höjning av fribeloppet. För att möjliggöra detta föreslår Unionen att regeringen avsätter pengar till högre bidragsbelopp för yrkesverksamma som vill studera vidare.

När staten väl lagt grunden behöver arbetsmarknadens parter avtala om avsättningar som kompletterar studiemedlet. Det betyder att vi alla gemensamt måste hitta vägar för att möta de utmaningar som kommer med en automatisering av arbetslivet. Ska Sverige fortsatt ha framgångsrika företag med kompetenta måste vi möta den nya verkligheten. För det enda vi kan vara säkra på är att robotarna kommer ta över många av dagens jobb, det är oundvikligt.

Pierre Svensson, Regionchef Unionen Göteborg