Debatt. .

2020-07-03 04:33
Egnahemsfabriken är ett av de kooperativ som Mikrofonden Väst investerat i. På bilden ett bygge under projektet ”Tillsammans bygger vi”. Bild: Eegnahemsfabriken
Egnahemsfabriken är ett av de kooperativ som Mikrofonden Väst investerat i. På bilden ett bygge under projektet ”Tillsammans bygger vi”.
Puffetikett
ETC Göteborg

Investeringar i kooperativ gör samhället mindre sårbart

Om det är något vi lärt oss av coronakrisen så är det hur sårbart samhället kan vara. Om vi vill öka motståndskraften vid kriser och skynda på en hållbar utveckling är det en god idé att främja och investera i kooperativa företag.

Med Covid-19 framträder den sårbarhet som kortsiktigt ekonomiskt tänkande leder till. Det syns i omsorgens arbetsvillkor, dålig beredskap vad gäller utrustning och mediciner – och i kölvattnet av pandemin – ökande arbetslöshet som främst kommer att drabba dem som redan har en svag ställning på arbetsmarknaden.  Vi vet också att vi är i akut behov av att ställa om för klimatet.

För att öka motståndskraften vid kriser och skynda på en hållbar utveckling är det en god idé att främja och investera i kooperativa företag och liknande ekonomiska verksamheter. Regioner med många sådana företag, till exempel spanska Mondragon – har inte bara en stabilare tillväxt i normala tider – de klarar också kriser bättre, är mer innovativa och de har tagit ett stort samhällsansvar sedan starten på 1940-talet.

Trots att kooperativ, liksom andra företag, lider svårt av pandemins kris med vikande kundunderlag och andra hinder för att bedriva verksamhet, glöms kooperativen och civilsamhällets organisationer bort i så väl ordinarie strukturer som i de stödinsatser som görs i samband med pandemin.

En anledning kan vara Sveriges snäva syn på vad som är ett riktigt företag och vilket syfte detta företag får ha. Forskaren Sophie Nachemsen-Ekwall, Handelshögskolan i Stockholm, menar att vurmen för aktiebolag och kortsiktiga vinster i Sverige osynliggör och försvårar för kooperativ och liknande verksamheter. Det gör att den kooperativa sektorn är mycket mindre i Sverige än i övriga Europa. Bland annat märks detta i att kooperativ – trots att det i denna typ av företag tas mindre risker – har sämre tillgång till kapital än andra företag.

Kooperativ är demokratiskt ägda företag där människor samarbetar för att skapa gemensam nytta. Denna nytta, som till exempel barnomsorg, avsättning för produkter, rehabilitering, lokal service, boende och transportmöjligheter, är den främsta drivkraften – inte ekonomisk vinst. Vinsten återinvesteras i verksamheten och/eller i dem som skapat den.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Att de berörda har makten över verksamheterna och vinsten ger samhället motståndskraft. Det går inte att sälja ett personalägt företag över huvudet på de anställda eller smutsa ned den ort en själv bor på. Kooperativt engagemang skapar sammanhållning, kunskaper och egenmakt.

Historien visar också att kooperativ håller över tid. I Sverige är kooperativa företag marknadsledande inom bostads- och försäkringsbranscherna och de gröna näringarna. Dessa företag är ofta runt seklet gamla. Sparbankernas framväxt, tidig utveckling av vindkraft, rena livsmedel, bilpooler och mång­falden av pedagogiska inriktningar i förskolan – är något av det vi har kooperativ att tacka för och denna utveckling kommer att fortsätta.

I detta nu är det framförallt kooperativ som ser till att landsbygden får bredband och i en ny kooperativ rörelse – byggemenskaper – byggs det hållbart och prisvärt på ett sätt som öppnar möjligheterna till ett eget boende för fler. Även Mikrofonden Väst är ett exempel på nutida kooperativ innovation. Vi är en ekonomisk förening, vars medlemmar främst är kooperativ, med syfte att skapa tillgång till kapital till sina medlemmar genom bland annat kreditgarantier. I dagsläget har vi gjort 73 investeringar i kooperativ och föreningar i Västsverige, bland annat i Pling, Le Mat, Egnahemsfabriken och Vägen Ut! kooperativen.

Kooperativ är alltså de innovativa företag som vi behöver så väl just nu för att klara omställningen. Det är ett sätt för hela samhället att dra nytta av medborgarnas engagemang.

Du och jag kan gynna kooperativ genom att handla av dem. Än mer kan offentlig sektor göra som årligen gör affärer för drygt 700 miljarder. Genom medveten offentlig upphandling, till exempel med sociala hänsyn, kan skattepengar i längden minska de offentliga kostnaderna – genom den samhälleliga nytta som kooperativen presterar. Självklart bör kooperativ och liknande verksamheter ha samma tillgång till företagsstöd, finansiellt och juridiskt som andra företag och vi anser också att kooperativt företagande ska vara ett inslag i gymnasie- och högskole­utbildningar. På så vis kan fler förverkliga sitt entreprenörskap i ett företagande som gör världen lite bättre. Det är även viktigt att kapitaltillförsel och möjligheter till investeringar i kooperativa företag underlättas.

Jan Svensson 
Verksamhetsledare Mikrofonden Väst