Debatt. .

2021-04-23 02:20
Finansminister Magdalena Andersson presenterar vårbudgeten vid en digital pressträff i Rosenbad.   Bild: Fredrik Sandberg/TT
Finansminister Magdalena Andersson presenterar vårbudgeten vid en digital pressträff i Rosenbad.
Puffetikett
ETC Göteborg

Hög tid för Sverige att öka takten i den gröna återstarten 

Den 15 april presenterades vårbudgeten av finansminister Magdalena Andersson. Fokus för budgeten var att rädda svenska jobb och livskraftiga företag, samt att bidra till en ”grön ekonomisk återstart”. Men för en verkligt grön ekonomi krävs mer omfattande åtgärder och tydliga spelregler.

Under pressträffen för årets vårbudget presenterades åtgärder och reformer för sammanlagt 45 miljarder. Drygt 30 miljarder av dessa går till åtgärder för att lindra pandemins följdverkningar, och runt 1,6 miljarder kan räknas som satsningar på miljö och klimat.

Under kapitlet ”Fortsatt grön ekonomisk återstart” i vårbudgeten finns bland annat förslag om ytterligare medel för solcellsstöd, förstärkt miljökompensation för godstransporter på järnväg och ytterligare medel till utveckling av kollektiv­trafiken. Viktiga åtgärder, men för att nå målsättningen att bli ett fossilfritt föregångsland krävs mer konsekvent agerande och tydliga spelregler.

Under den senaste tiden har det blivit tydligt att de svenska ekonomiska insatserna under pandemiåret var måttliga i ett internationellt perspektiv. För hela OECD-området motsvarar stimulansimpulsen ungefär 5 procent av BNP år 2020, där både USA och Storbritannien hamnat en bit över detta. För Sveriges del ser motsvarande siffra ut att stanna vid cirka två procent av BNP.

Med tanke på de starka underliggande statsfinanserna i Sverige både inför och under pandemin finns utrymme till mer offensiva klimatsatsningar i återstartspolitiken. Samtidigt är det viktigt att belysa att spelregler och incitament är minst lika viktiga som budgetsatsningar – kanske viktigare. Ett exempel på spelregler som spelar roll för framtiden är det klimatpolitiska ramverket och hur det appliceras.

Syftet med Sveriges klimatpolitiska ramverk är att skapa en långsiktighet och motståndskraft i både ekonomin och samhället. Detklimatpolitiska ramverket antogs år 2017 och består av klimatlagen, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Ramverkets långsiktiga mål är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Ett mål som består, trots pandemin. 

För att nå detta mål behöver vi större satsningar på energiomställning, gröna städer och en hållbar finanssektor. Med risk för att låta partisk kvarstår faktum att just finanssektorn ett av de viktigaste verktygen för att öka takten i den hållbara samhällsomställningen.

Finanssektorn är nämligen en nyckelspelare i omställningen till en fossilfri ekonomi. Men för att den ska kunna göra sitt jobb krävs tydligare spelregler och incitament. Nuvarande brist på konsekvens i relation till hur detta verktyg används som klimatverktyg leder istället till ökade kostnader och systematiska risker för nuvarande och kommande generationer.

Regeringen borde därför göra sitt yttersta att inkludera utsläpp som genereras via de svenska investeringar och utlåning i övergripande nationella klimatmål för Sverige. Det skulle ge tydliga incitament till finanssektorn att bidra till målet om nettonollutsläpp år 2045. Genom ett sådant initiativ skulle regeringen tydliggöra den klimatpolitiska spelplanen och allvaret i uppsatta klimatmål, vilket i praktiken kan bidra till en ökad investeringsvilja från privata aktörer i den gröna återstarten av ekonomin.

Shoka Åhrman 
Sparekonom på SPP