Hoppa till innehållet

ETC Göteborg

Debatt: Fritidshemmen krälar redan på golvet

Bild: Foto: Hasse Holmberg / TT

ETC Göteborg.

Om inte fritids fanns, hur skulle då föräldrar som förvärvsarbetar dagtid kunna lösa sitt behov om omsorg och pedagogisk tillvaro för sina barn?
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Göteborg som står för åsikten.

När det nämns eller skrivs i media angående skolan, förskolan, om lärare och förskollärare, talar eller skriver man ALDRIG om fritidshemmen. Fritidshemmen finns nästan inte i Sverige, trots att flertalet barn i grundskoleåldern går, innan och efter skolan, till ”fritids”.

VI VILL VETA VAD DU TYCKER!

Skicka din insändare eller debattartikel, upp till 4000 tecken, till
goteborg@etc.se

Om inte fritids fanns, hur skulle då föräldrar som förvärvsarbetar dagtid kunna lösa sitt behov om omsorg och pedagogisk tillvaro för sina barn?

De yngsta skolbarnen är i skolan 08.00-12.00, ibland till 13.00. Hur många föräldrar arbetar så korta dagar? Inte många. Övrig tid, både före och efter, är det fritidshemmet som gäller.

Hur är det då där? Efter att ha varit en trygg och pedagogisk tillvaro och utbildad personal, har det blivit en plats med enorma barngrupper. Från 18-20/22 barn och två vuxna som var där ifrån 06.00-18.00, är det nu mellan 60-80 barn och två vuxna, plus någon eller några som kommer in några timmar när det är som flest barn, vilket är nästan alla dagar efter att barnen slutat i skolan för dagen.

Förr: allt som stod i läroplanen hanns med och gjordes då (ja, Fritidshemmen har också en läroplan) förutom IT-kunskap.

Nu: fin läroplan men nu finns inte möjligheterna. ”Sänk ribban”, säger cheferna. Men vi ligger redan på golvet och krälar!

Hur mår barnen i dessa jättegrupper? Hur mår pedagogerna? Betyder tiden utanför skoltiden något i barnens framtida liv?

Skygglapparna sitter på för många personer som arbetar med skola och barnomsorg sen länge. Diskussionerna om och kring antalet barn i skolan och förskolan debatteras med jämna mellanrum och tyvärr är det så att de ekonomiska system som gäller barn och individer gör det i princip omöjligt att ha ”färre” barn i sina klasser eller avdelningar på Förskolorna. Det skulle tyvärr inte gå ihop per anställd, lokaler, med mera. Så ser den ekonomiska verkligheten ut och detta har politikerna godkänt rakt av i hela Sverige. Fritidshemmen har jag inte hört nämnas i några sammanhang, bara som någon rad i budgetsammanhang. Man pratar aldrig om fritidshemmen längre som man gjorde förr.

Lönen för Fritidspedagoger är ingen morot heller, jag tror ingen nyanställd pedagog ligger lägre än mig efter alla mina år (40). Har inte bytt kommun, varit ”trogen” som anställd hela tiden och tjänar till dags datum inte ens 30 tusen i månaden. Det fattas Fritidspedagoger i hela landet. Vem vill utbilda sig och arbeta som sådan med en så dålig löneutveckling och hårt arbete?

Vi får höra att fritids inte är obligatoriskt som skolan. ”Alla skall vara i arbete” är politikens mål. Det innebär för de flesta föräldrar att fritids blir obligatoriskt för dem och sina barn.

Har politiken andra lösningar? Tacksam för svar.

Lars John Nordling, Fritidspedagog

Ämnen i artikeln

00:00 / 00:00