Hoppa till innehållet

ETC Göteborg

Debatt: Ett uselt år för palestinska barn

Bild: Foto: Tomas Härestam/TT

ETC Göteborg.

”Det finns ingen tid att förlora”.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Göteborg som står för åsikten.

Förra året blev ännu ett eländigt år för Palestinas många barn. I Gaza har den nu tio år långa israeliska blockaden lett till ständigt försämrad livsmiljö med hälsofarligt vatten, brist på fungerande avlopp, icke fungerande elförsörjning och bristfällig sjukvård. Sjukdomar sprids i en tidigare okänd omfattning, och undernäring och blodbrist är utbredda. Enligt den palestinska motsvarigheten till Rädda barnen – DCIP – har minst tolv barn avlidit efter att ha nekats utresa ur Gaza för vård.

 

Samtidigt har den israeliska arméns brutalitet mot palestinska barn nått nya nivåer. Enligt DCIP har 15 barn dödats, och 61 skadats, av skarp eldgivning, gummimantlade kulor och tårgasprojektiler. Många av barnen har fått skador för livet. Ungefär hälften av skadorna har drabbat övre delen av kroppen, och soldaterna har alltså siktat på barnens huvuden och ansikten när de skjutit.

I de flesta undersökta fall har de skjutna barnen inte varit inblandade i några våldsamma protester eller utgjort något fysiskt hot mot de israeliska soldaterna när de träffats av projektilerna.

 

Under året har i genomsnitt 310 palestinska barn varje månad suttit i israeliska fängelser, 60 av barnen i åldrarna 12-15 år. I 137 av DCIP undersökta fall hade tre av fyra barn misshandlats och torterats i samband med gripandet. 26 hade förvarats i isoleringscell. Totalt 25 barn har de senaste två åren satts i så kallat ”administrativt förvar” på obestämd tid, utan rättegång eller dom. Den vanligaste anklagelsen är annars stenkastning mot israeliska soldater och fordon – ett brott som enligt israelisk lag kan ge upp till 20 års fängelse. 

Barnen ställs inför militärdomstol och får skriva på ”erkännanden” på hebreiska, ett språk de inte förstår. De placeras sedan bland vuxna kriminella i fängelser inne i Israel, där de inte kan få besök av anhöriga. Varje år hanteras 500-700 barn inom det militära rättssystemet. Israel är det enda land i världen som systematiskt ställer barn inför militärdomstolar.

 

Larmrapporterna är vid det här laget många vad gäller Israels behandling av palestinska barn. Ändå verkar övergreppen kunna fortsätta opåtalade. Varför är det så? Betyder mänskliga rättigheter, och Barnkonventionen (som Israel undertecknade 1991), ingenting när det gäller palestinska barn? Var håller våra politiker hus i denna fråga? Det är dags att komma ut på banan!

Våldet måste stoppas och ockupationen av Palestina upphöra. Gaza håller på att bli obeboeligt, och Västbanken äts upp av israeliska bosättare. Det finns absolut ingen tid att förlora.

Gunnar Olofsson

Ordförande i Borås Palestinagrupp

Ämnen i artikeln

00:00 / 00:00