Debatt: Enkla åtgärder förebygger ohälsa och skada i bostad

Skadehändelser inträffar för många människor i hem- och boendemiljöer. I en ny studie vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet har företrädare inom funktionshinderrörelsen och forskare tillsammans arbetat under ett halvår i en forskningscirkel för att hitta risker och lösningar på hur skador och risker kan hanteras på effektiva sätt i hem- och boendemiljöer. Undersökningen som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bygger på deltagarbaserad forskning där olika rättighets- och intressepolitiska organisationer ingår. En forskningscirkel består av personer från olika verksamheter och forskare som tillsammans skapar ny kunskap. Vi har arbetat tillsammans i cirkeln med hjälp av fotografier som har tagits i olika miljöer. Metoden som kallas för Photovoice skapar bra möjligheter att fånga såväl risker som möjligheter att kunna skapa enkla åtgärder för att förhindra risker och till och med skador i en bostad. Cirkeln har kombinerat kunskap i ett område med kunskap om ett område som i sin tur leder fram till kunskap av ett område.   

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Vi har sett att risker framför allt uppstår i sex olika miljöer i en bostad. Det handlar om utformningen av bostaden som kan innebära att det kan vara trångt, vassa hörn och kanter. Nivåskillnader i exempelvis trappor skapar också ökade risker när det till exempel saknas kontrastmarkeringar. Dåligt materialval i en byggnad (golvmaterial) kan vara farligt när materialet är antingen hårt, stumt eller halt (kök och badrum). Mörka trapphus, källare och tvättstugor är också riskfyllda. Likaså ser vi hur tunga dörrar och olika låskonstruktioner kan skapa otrygghet och risker. Slutligen kan antingen inredningen eller vitvaror i ett kök inte vara anpassade för den som har olika behov och förutsättningar.

Risker och otrygghet finns både i den privata bostaden men också i gemensamma rum som till exempel tvättstuga, källare och förråd. Känslan av osäkerhet och otrygghet kan bli påtaglig samtidigt som människor kan drabbas av helt oväntade överraskningsmoment. För människor med funktionsnedsättningar fungerar antingen strategin att använda sitt hjälpmedel eller att helt undvika situationen/platsen. För att klara av vardagen kan man använda sig av "hemmasnickrade lösningar" som sprids människor emellan för att kunna lösa en situation.

Vår undersökning visar att arkitekter, fastighetsägare och de boendes eget ansvar är viktigt. I skriften "Minirapport från en forskningscirkel" (2016) försöker vi tillsammans ge goda exempel på hur trygga och säkra miljöer skulle kunna vara möjliga. För att skapa klara ansvarsfördelningar menar vi att såväl information som utbildning om ansvaret för boendesäkerhet måste stärkas eftersom det finns skillnader i hur olika åtgärder genomförs i kommunerna. Det handlar såväl om det juridiska ansvaret som vad vi är skyldiga varandra som medmänniskor i samhället. Om man inte kan genomföra enkla åtgärder för att förebygga skador och ohälsa i hem- och boendemiljön för alla medborgare tror vi inte heller att det finns någon avslutning på den skadeutveckling som finns i samhället i  dag. Såväl felaktiga utformningar i miljöerna som bristande underhåll ser vi som riskfaktorer som vi tillsammans måste ta itu med. Såväl barn som äldre drabbas av riskfyllda boendemiljöer. Vi menar att det nu finns enkla lösningar som kan skapa trygghet för alla. Alla medborgare har rätt att kunna leva ett självständigt liv och kunna få ha en hög livskvalité.