Debatt: För en mer jämlik kulturskola

Den kommunala kulturskolan är en grundbult i den socialdemokratiska kulturpolitiken. Den tillkom en gång i tiden för att ge alla barn möjlighet att till låg kostnad få lära sig spela ett instrument. Sedan de första kommunala musikskolorna startade på 1940-talet har verksamheten växt och breddats till andra konstuttryck som dans, teater, bildkonst med mera.

Den kommunala kulturskolan är ett bra exempel på den socialdemokratiska kulturpolitikens strävan att det ska finnas kultur för alla i hela landet, och med särskilt fokus på barn och unga. Socialdemokraterna har under många år drivit frågan om att sänka avgifterna och öka kvaliteten.
 

Satsningar på kulturskolan är också en central del i att bygga det nya jämlika Göteborg. Utifrån det politiska målet om att tillgängligheten till kultur ska öka hålls kulturskolans avgift på en låg nivå och med en gratis instrumenthyra.

Socialdemokraterna i Göteborg fortsätter bygga ut kulturskolan och under de senaste två åren har vi satsat tolv miljoner för att förstärka verksamheten. När fler barn får möjlighet till en meningsfull fritid ökar kreativiteten och skapar förutsättningar för att de kan växa som trygga och delaktiga medborgare. Kulturskolan är och har också varit en fantastisk verksamhet där många av våra främsta artister har sin bakgrund.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen införde 2016 ett bidrag på 100 miljoner kronor årligen– något samtliga allianspartier och Sverigedemokraterna var emot. Bidraget fördelas av Statens Kulturråd och kan sökas av landets kommunala musik- och kulturskolor, för att hålla avgifterna nere och för att öka kvalitén.

Just nu ligger en proposition på riksdagens bord. En kommunal kulturskola för framtiden – en strategi för de statliga insatserna.  Förslaget syftar till att utveckla den kommunala kulturskolan där tillgängligheten och jämlikheten främjas.  

I förslaget ligger bland annat att ett nationellt kulturskolecentrum inrättas, de får i uppdrag att stödja och utveckla den kommunala kulturskolan, fördela det statliga bidraget på 100 miljoner årligen i utvecklingsbidrag, följa och sprida forskning, identifiera utbildning – och utvecklingsbehov samt främja samverkan mellan kommuner som bedriver kommunal kulturskola och med andra aktörer. 

Kulturskolan står inför omfattande pensionsavgångar samtidigt som man har behov av att utveckla undervisningen och bredda rekryteringen. Personal med kompetens för undervisning av barn och unga med särskilda behov eller funktionsnedsättning är också nödvändigt för att kulturskolan ska kunna möta fler barn och unga. 

Därför föreslår regeringen att det ska tillföras ett stöd som ska gå till förbättrad kompetensförsörjning, ett kulturskolekliv. Förslaget innebär 25 miljoner kronor för 2018, därefter 40 miljoner kronor årligen. För Göteborgs Universitet innebär detta 4,5 miljoner kronor för att kunna utveckla och ge utbildning av relevans för kulturskolan.

Med dessa förslag tar den socialdemokratiskt ledda regeringen ett stort steg framåt för en mer tillgänglig och jämlik kulturskola.

Gunilla Carlsson (S)
​Riksdagsledamot Göteborg, vice ordförande i riksdagens kulturutskott

Mariya Voyvodova (S)
Kommunalråd Göteborg med ansvar för kultur, mänskliga rättigheter och ungdomsfrågor