Debatt. .

2018-05-02 08:00
Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Därför är det så viktigt att minska bilismen

90 procent av de nyregistrerade bilarna i Sverige förra året var bensin- och dieselbilar. Det håller inte.

Bilen står för ungefär en tredjedel av klimatutsläppen. Dagens snabba ökning av elbilar i trafiken är glädjande. Nya hållbara fordonsbränslen och elfordon kommer på bred front, men ändå går utvecklingen åt fel håll.

Enligt Trafa Analys var år 2017 antalet nyregistrerade personbilar i Sverige 400 000 varav 90 procent var bensin- och dieselbilar.

Dessutom ökade det totala antalet bilar med 80 000, vilket innebär att antalet fossilfordon ökar istället för att minska (+40 000 per år).

Om åtminstone antalet fordon inte ökade utan hölls konstant, skulle det ändå ta 120 år att fasa ut fossilfordonen med dagens takt av elbilsproduktion. För att öka snabba på utfasningen av fossilbilar och övergång till nya fossilfria lösningar är det önskvärt att minska dagens fordonsflotta samtidigt som andelen elbilar bland nyregistreringar måste öka.

Det finns fler andra skäl att minska antalet bilar i samhället. Även om utsläppsproblemen förbättras med elbilar eller andra hållbara energilösningar så återstår problem med bilismen:

• Energianvändningen; om alla dagens fossilbilar skulle ersättas med elbilar skulle stora krav på elförsörjningen uppstå, speciellt om kärnkraften samtidigt fasas ut. Snabbladdning av elbilar innebär ökade effektkrav, speciellt vid tider och platser där många vill ladda samtidigt. Andra förnyelsebara energikällor som biobränsle kan bidra, men det kan diskuteras hur långt skogen skulle räcka och hur lämpligt det vore att använda stora skogs- och åkerarealer för att producera bränsle till transporter.

• Resursförbrukning; tillverkning av nya bilar kräver resurser i form av råvaror, som metaller, plast, och elbilar kräver dessutom batterimetaller. Dessa i sig är ändliga resurser, och dessutom går det åt åtskilligt med energi för att utvinna dessa. Även om det inte i sig är brist på dessa råvaror så är takten för utvinning av till exempel batterimetaller idag låg och det tar lång tid att producera det stora antal elbilar som behövs för att byta ut dagens fordonsflotta. Till det kommer den förväntade globala ökningen av antal bilar.

• Markanvändning; vägar tar upp en halv miljon hektar i Sverige, ungefär lika mycket som upptas av bostäder, och nästan 20 procent av den areal som används till åkermark. Vissa delar av den asfalterade marken kunde frigöras med minskad vägtrafik och användas bättre.

• Även om utsläppen från bilar som körs på el eller andra förnyelsebara källor är låg, finns ändå ett bidrag från tillverkningen av bilen. När det gäller fossilbilar är tillverkningens relativa bidrag mindre än från användningen. För elbilen blir förhållandet det omvända. Då nyttjandeutsläppen är små för elbilar, kan utsläppsbidraget från tillverkningen ge den största delen av de totala livstidsutsläppen. Det är tydligt att för fossilbilen är det körsträckan som betyder mest för utsläppen, medan för elbilen är det tillverkningen. Att minska antalet fordon blir viktigt och i stället för individuellt ägande bör vi dela på ägandet, kanske i form av elbilspooler där färre bilar istället vardera får rulla mer.

Men hur ska det gå till att minska bilismen? Samhället är uppbyggt runt bilanvändning. För många är bilen nödvändig för att få vardagen att gå ihop med arbetsresor, dagislämnande och resor till shoppingcentra. Därför är det viktigt att, för att lyckas med en minskning av privatbilismen, ta fram en ny lösning för trafikinfrastruktur och en omdaning av samhället baserad på kollektivtrafik, bildelning och närhetsprincipen.

Närhetsprincipen kan minska beroendet av privatbilen särskilt i städerna genom närhet mellan bostad, arbete och butiker.

2030-målen för en fossilfri fordonstrafik i Sverige har antagits av riksdagen. Hur ska trenden vändas för att målen skall kunna uppnås?

Gunnar Rydnell 
Civilingenjör