Nyheter.

2017-09-14 15:08
Överskott av solenergi används för att göra vätgas som sedan används som bränsle i bränslecellen Foto: Annelie Moran
Överskott av solenergi används för att göra vätgas som sedan används som bränsle i bränslecellen

Utmaningen är att göra det kostnadseffektivt

Kan vem som helst driva sin bostad på bränsleceller? ETC Göteborg pratade med Jan Froitzheim, docent i materialkemi på Chalmers, som forskar om bränsleceller.

Är bränsleceller för gemene man?

– Bränsleceller är i dagsläget dyra för hushåll. Men det finns många som jobbar på det. Japan är ledande i dagsläget, de har stora demonstrationsprojekt med mer än 200 000 hushåll som har bränsleceller, och även i Tyskland finns det demonstrationsprojekt och några andra europeiska länder. Det finns ett antal företag som försöker marknadsföra detta. I Sverige har vi inte kommit särskilt långt, det är relativt nytt här.

Är det på väg mot ett genombrott?

– Det är förhoppningen. Det finns lite olika tekniker för bränsleceller. Det jag forskar på är högtemperaturbränsleceller, som man kan driva med naturgas. Då slipper man problematik med vätgas, samtidigt som naturgas är ett fossilt bränsle. Till exempel i Tyskland och Storbritannien har man utbyggdt naturgasnät, där man kan producera både värme och el i hushåll och uppnå en väldigt hög effektivitet.

Men då kan man väl inte längre kalla det förnybar energi?

– Nej, inte i dagsläget. Men sedan är förhoppningen att man kan använda överskottsenergi från till exempelvis vindkraftverk för att producera vätgas eller konstgjord naturgas, för att använda naturgasen som någon slags buffer. Det är i alla fall på pappret väldigt attraktivt, men teknologiskt är vi inte riktigt där. Det handlar om kostnaden och livslängden på bränslecellen.

Hur står sig bränsleceller jämfört med andra tekniker?

– Det är svårt att svara på, eftersom det finns så många användningsområden för bränslecellen. När det gäller bränslecellen ihop med vätgaslagring som energibuffert är alternativet batterier, som kan användas som decentraliserad lagring. Vid längre lagring har batterier det ganska tufft, om man ska klara sig över en natt är batterier bättre, men inte om man ska klara sig en hel vinter. Om man kör elektrolys och sedan kör tillbaka gasen för att producera el så blir det inga utsläpp under drift. Då är det produktionen och kanske återvinningen som har en miljöpåverkan.

Vilka är utmaningarna?

– Det är en enkel process. Utmaningen är att göra det kostnadseffektivt. Den första bränslecellen kom för över 100 år sedan. Men man vill ha det så effektivt som möjligt och så få förluster som möjligt, så det blir ekonomiskt attraktivt och kan tävla med andra teknologier. Vi är inte riktigt där nu, där det finns en marknad är den subventionerad. Det har hänt mycket de senaste tio åren. De håller längre, de kan köras tuffare och priserna har gått ner.

Bränsleceller

En bränslecell får tillförsel av ett bränsle, ofta vätgas, och syre. Inne i cellen oxideras (det vill säga avger en eller flera negativt laddade partiklar kallade elektroner) bränslet och syret reduceras (det vill säga tar upp en eller flera negativt laddade partiklar). Reaktionen ger ström och slutprodukten blir vatten.

Källa: ne.se