Nyheter.

2017-09-14 08:52
I helgen är det kyrkoval – många inom kyrkan oroar sig för vad ökat SD-inflytande skulle innebära. Foto: Vilhelm Stokstad
I helgen är det kyrkoval – många inom kyrkan oroar sig för vad ökat SD-inflytande skulle innebära.

Ökat SD-stöd i kyrkan oroar präster

Inom kyrkan är många oroliga över vad som skulle hända om Sverigedemokraterna skulle få mer inflytande i organisationen. En av dem är prästen Lars Gårdfelt som uppmanar alla han träffar att rösta i kyrkovalet.

– Om man inte röstar bidrar man till att ge partiet trovärdighet inte bara i kyrkliga frågor utan i hela samhället, säger han.

På söndag kan mer än varannan svensk vara med och påverka vilka som ska styra över Svenska kyrkan de kommande fyra åren. Förra valet fick Sverigedemokraterna sex procent av rösterna på riksnivå men i våras sa Jimmie Åkesson att målet var att ”ta över kyrkan”. Partiets satsning på kyrkovalet oroar många anställda inom Svenska kyrkan i Göteborg. En av dem är prästen Lars Gårdfelt som tror att det skulle påverka hans arbete negativt.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Om jag skulle få Sverige-demokrater som chefer skulle de antagligen ha synpunkter på att jag har stödsamtal med asylsökande. Människor som vill starta språkcaféer eller öppna upp församlingshem för flyktingar skulle de kunna skrämma till passivitet. Det skulle påverka på många mindre orter där kyrkan är de enda som arbetar med integration, säger han.

Prästen Lars Gårdfeldt är engagerad i hbtq-personers rättigheter och har varit aktiv inom både Socialdemokraterna och Feministiskt initiativ. Foto: Elisabeth Olsson Wallin
Prästen Lars Gårdfeldt är engagerad i hbtq-personers rättigheter och har varit aktiv inom både Socialdemokraterna och Feministiskt initiativ.

Han är själv gift med en man och skulle inte bara känna sig hotad som präst utan som människa.

– Jag var på Prideparaden i Karlstad i helgen där några blev attackerade av nazister. Att Sverigedemokraterna blir starkare och mobiliserar inför kyrkovalet ger människor mod att attackera Prideparader. Partiet är inte ett isolerat fenomen utan föder en massa systerorganisationer som tillsammans skapar ett polariserat samhälle, säger han.

”Obehagliga krafter”

Han är inte ensam om att oroa sig över hur kyrkan skulle påverkas om Sverigedemokraterna fick större inflytande. Else Blomgren är präst i Angereds församling och hon tycker att det är obehagligt att partiet vill ta över kyrkan.

– Svenska kyrkan har kommit så långt i utvecklingen. Vi har kvinnliga präster och biskopar och viger samkönade par. Dessutom jobbar vi otroligt mycket med att hjälpa människor på flykt och därför är det obehagligt att få in krafter som vill att kyrkan ska vara någonting helt annat, säger hon.

I hennes församling finns ett stort engagemang kring nyanlända och eftersom kyrkofullmäktige beslutar över vilka verksamheter församlingen ska satsa på kan det arbetet vara hotat med fler Sverigedemokrater vid makten.

– Jag är orolig vad som skulle hända om de skulle få mer makt i framtiden. Men vi som jobbar inom kyrkan tittar inte bara på och låter det hända utan vi gör motstånd på olika sätt, säger hon.

Henrik Törnqvist
Henrik Törnqvist

Precis som Lars Gårdfelt uppmanar hon sina vänner som vanligtvis inte engagerar sig i kyrkan att rösta i kyrkovalet.

– Många känner att de vill ta sitt ansvar och frågar mig hur man gör för att rösta. Sverigedemokraterna har ju haft stora kampanjer inför valet men kanske det blir ett bakslag eftersom det också mobiliserar människor som röstar emot partiet, säger hon.

Rädd att förlora mångfalden

Bergsjöns församling arbetar också med nyanlända och familjer som lever gömda i brist på uppehållstillstånd. I området bor människor från 140 olika länder och kyrkans verksamheter är öppna för alla oavsett religion.

– Vi samlar människor från olika delar av världen och den mångfalden berikar oss. Även om människor har andra trosuppfattningar kan vi dela gudstjänst och ha intressanta samtal om tro, säger församlingens kyrkoherde Henrik Törnqvist.

Han tror att många av de människor som besöker deras verksamheter skulle känna sig ovälkomna om Sverigedemokraterna hade mer makt inom kyrkan.

– Partiet använder sig av en retorik där de betonar det svenska mer än själva kyrkan. De fokuserar på svenska identiteter och traditioner men verkar inte känna till att de djupaste rötterna som Svenska kyrkan har kommer från Mellanöstern, säger han.

När Henrik Törnqvist får veta att SD:s Jörgen Fogelklou uppmanat partisympatisörerna att bara gå med i kyrkan över själva valperioden blir han upprörd.

– Jag tycker att det är djupt oansvarigt av dem. Kyrkan har det demokratiska system vi har men den uppmaningen säger mycket om vad partiet står för. De vill skaffa sig inflytande i varje forum och nu även inom kyrkan men de är inte beredda att ta ansvar över det liv som levs här, säger han.

Kyrkovalet brukar vanligtvis ha ett lågt valdeltagande på ungefär tolv procent men på söndag hoppas Henrik Törnqvist att många ska besöka vallokalerna.

– Jag vill uppmana alla som kan att lägga sin röst på de nomineringsgrupper som står för en öppen och inkluderande kyrka. Kyrkan är en plats dit många människor söker sig och jag vill att den ska fortsätta vara en enande faktor, säger Henrik Törnqvist.

Så funkar kyrkovalet

Precis som i de allmänna valen väljer man representanter på tre olika nivåer:

l Kyrkofullmäktige: Det mest lokala valet. Fullmäktige beslutar om verksamheten i varje enskild församling eller pastorat. Det kan handla om vilken verksamhet som ska finnas för barn och hur körverksamheten ska se ut.

l Stiftsfullmäktige: Den regionala nivån. Här bestäms bland annat budgeten och kyrkoavgiften. Göteborgs stift innefattar Bohuslän, Halland och de västra delarna av Västergötland.

l Kyrkomötet: Svenska kyrkans högsta beslutande organ som består av 251 mandat. Representanterna beslutar om övergripande frågor som hur kyrkan ska arbeta med flyktingmottagande och hur gudstjänster ska gå till.

Så gick det i kyrkovalet 2013

Socialdemokraterna: 22 %

Öppen kyrka: 16 %

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan: 14 %

Centerpartiet: 10 %

Borgerligt alternativ: 9 %

Frimodig kyrka: 9 %

Sverigedemokraterna: 6 %

Fria Liberaler i Svenska Kyrkan: 4 %

Kristdemokrater i Svenska kyrkan: 4 %

Miljöpartister i Svenska kyrkan: 4 %

Vänstern i Svenska kyrkan: 3 %