Nyheter.

2017-06-19 10:20
Praktiken är ett viktigt komplement till klassrumsstudier.  Bild: Stefan Ideberg
Praktiken är ett viktigt komplement till klassrumsstudier.

Läkare hinner inte handleda studenter

Praktikveckorna är viktiga inslag på läkarprogrammet. Men en ny avhandling visar att många läkare är kluvna till att ställa upp som handledare eftersom de med dagens höga produktionskrav har svårt att avsätta tid till studenter. 

Redan under det första året på läkarprogrammet på Göteborgs universitet har studenterna praktik på en vårdcentral eller ett sjukhus. Praktikveckorna blir fler ju längre de kommer i sin utbildning och att byta skolbänken mot kliniken är viktigt för att lära sig yrket.

– På praktiken får studenterna möta patienter och lära sig att samarbeta med andra yrkesgrupper inom sjukvården. Att lära sig yrket ute på arbetsplatserna är en oerhört viktig del av deras lärande, säger Bernhard von Below som är disputerad vid institutionen för medicin vid Sahlgrenska Akademin och specialist i allmänmedicin vid Närhälsans vårdcentral i Floda.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


För att praktikperioderna ska bli bra behövs det engagerade och kompetenta handledare som har tid att lotsa studenterna när de skall lära yrket på sin praktik. Men enligt Bernhard von Below är allt fler läkare tveksamma till att ta på sig uppdraget att handleda sina framtida kollegor. 

– Det finns höga produktionskrav inom sjukvården idag. Därför upplever många läkare att det är svårt att hinna handleda studenter på ett bra sätt om man samtidigt ska leverera en bra vård, säger han.

 

Roligt men stressigt att handleda

Han disputerade nyligen med en avhandling om läkares erfarenheter av att handleda studenter. Det började han intressera sig för när han var var ansvarig för kursen Tidig yrkeskontakt på läkarprogrammet på Göteborgs universitet. Han och hans kollegor märke att många handledare avslutade sina uppdrag efter bara något år och ofta uppgav tidsbrist som anledning. Men de misstänkte att det fanns andra orsaker som spelade in och det visade sig stämma. 

– Många läkare tycker att det är ett stimulerande och roligt uppdrag men upplever att det konkurrerar med de andra arbetsuppgifterna. Läkarna ska i första hand ta hand om patienterna men många har redan andra uppdrag som att forska eller utföra fackliga uppdrag. Handledningen blir ytterligare en sak som konkurrerar om tiden och kraften, säger han.


Fler studenter kräver fler handledare

Svårigheterna med att locka handledare sammanfaller med att antalet studenter på läkarprogrammet blir allt fler. Under det senaste decenniet har platserna för dubblats och nu börjar 132 personer läkarprogrammet i Göteborg varje termin. Redan för sju år sedan skrev studenttidningen Spionen om problemet att det blev allt fler läkarstudenter per handledare. 

– För några år sedan kunde det vara tio på en plats, nu är det femton. Det innebär fler studenter per handledare, sämre praktisk träning och mindre erfarenhet, sa läkarstudenten Gustav Ceiser till tidningen.

Bernhard von Below efterlyser avsatt tid och ett tydligt stöd från arbetsledningen för att handledningen ska fungera.  Bild: Eva Almqvist
Bernhard von Below efterlyser avsatt tid och ett tydligt stöd från arbetsledningen för att handledningen ska fungera.

Läkare Bernhard von Below tycker sig se en generationsskillnad i hur man ser på att ställa upp som handledare. Förut tog många uppdraget utan att reflektera så mycket, men de yngre läkarna verkar vara mer noggranna att väga fördelarna mot nackdelarna. 

– De vill försäkra sig på förhand att de får tid och resurser till att vara handledare. Många önskar också att handledaruppdraget ska ge meriter som man kan använda sig av när man söker jobb i framtiden. Det kanske är en generationsskillnad eller bara ett tecken på att samhället blivit mer individualistiskt, säger han.

 

Efterlyser avsatt tid

Han befarar att det kan bli ont om handledare till läkarstudenterna på Göteborgs universitet i framtiden. För att motverka det måste arbetsledningen på varje arbetsplats skapa en kultur där man värderar handledaruppdraget högre.

– Att handleda borde ge akademiska poäng och vara meriterande på samma sätt som när man forskar vid sidan om. Om man ska var handledare ska man också ha tydligt stöd från arbetsledningen och ha avsatt tid för det i sitt schema. Annars blir du blir betraktad som en som går och drar och inte tar hand om patienter, säger han.