"Militären har mycket att förlora"

I onsdags besökte frilansjournalisten Per Björklund Göteborgs universitet och pratade om revolutionen i Egypten.

– Vägen mot demokrati är långt ifrån spikrak, säger han.

I april kommer hans bok Arvet efter Mubarak – Egyptens kamp för frihet.

Efter 18 dagar av gigantiska gatuprotester avgick Egyptens diktator Hosni Mubarak förra fredagen. För Egyptenexperten Per Björklund kom revolutionen inte som en överraskning.

– Den som har följt utvecklingen i Egypten de senaste åren kan inte bli förvånad över det som hänt, men ingen kunde förutse att det skulle ske just nu. För att förstå varför och vilka utmaningar landet står inför måste man läsa in sig på Egyptens historia, säger han.

Varför utbröt revolutionen?

– Missnöjet med regimen har jäst under många år. Växande ekonomiska klyftor, korruption och arbetslöshet är de viktigaste orsakerna. En annan det politiska förtrycket under Mubarak

– Valet förra hösten var det ofriaste parlamentsvalet hittills. Polisbrutaliteten har exploderat och löpt amok. Det är inte bara politiskt aktiva egyptier utan alla som befunnit sig på fel plats vid fel tillfälle har riskerat att råka ut för tortyr. I somras släpades en ung man, Khaled Said, ut från ett internetcafé och slogs ihjäl. Han blev symbolen för det övervåld som många egyptier råkat ut för. Ungdomar från alla politiska ideologier, från vänster till höger, enades i protester mot polisbrutaliteten. De byggde upp ett nätverk som ledde fram till det som startade 25 januari.

Du satte titeln på din bok långt innan revolutionen startade. Nu blev den extremt aktuell?

– Ja, men jag går långt tillbaka i historien. Tanken när jag började skriva för nästan två år sedan var att boken ska vara aktuell även långt efter Mubaraks era tagit slut.

Hur skulle du beskriva situationen i Egypten nu?

– Bland mina vänner som är på plats växer frustrationen över att militären inte genomfört några konkreta och tydliga steg som tyder på att de verkligen vill ha demokrati. Mycket är oklart.

– I veckan uttalade sig militären och hävdade att strejker hotar nationens säkerhet. Det väcker obehagliga minnen från statskuppen mot den brittisk-stödda monarkin 1952. Då utlovades demokrati, men den nya regimens soldater skickades in för att slå ner demonstrerande arbetare och hängde två strejkledare för att staturea exempel. Kort därefter upplöstes alla politiska partier och censuren skärptes. Det blev grunden till den repression som präglade Egypten under Mubaraks styre.

Fruktar folket ett liknande scenario?

– Framför allt arbetarrörelsen och vänstern minns förtrycket och litar inte på att militären är opartisk. Militären var grunden i Mubarak-regimen och härskar över ett väldigt ekonomiskt imperium. De kommer försöka se till att nästa regering inte hotar deras privilegier, Egyptens USA- och Israelvänliga utrikespolitik och biståndet från USA. Militären har mycket att förlora.

Risk för kohandel

När Mubarak avgick överlämnade han makten till den högsta militära ledningen, som har utlovat en övergång till civilt styre och demokratiska val.

Vilka svårigheter ser du på vägen mot ett demokartiskt styre?

– Det största hotet är att militären har stora ekonomiska intressen som kan göra att de vill förhindra en förändring. Utmaningen ligger i att utveckla demokratiska organisationer, fackföreningar och partier. Det finns restrektiva lagar som till exempel säger att staten måste godkänna ett partis bildande och den enda fackföreningen om finns kontrolleras av staten. Om alla dessa lagar inte hävs kommer det bara bli en skendemokrati.

Kommer militären lämna över till en civil regering inom sex månader?

– Militären är nog angelägen om att upprätta ett civilt styre, men det är långt ifrån säkert att det blir fritt och demokratiskt. Samma strukturer finns kvar från Mubaraks regim och den gamla säkerhetsapparaten har sina intressen att bevaka.

– Nu har militären tillsatt en grupp som på tio dagar ska skriva om konstitutionen – men den har redan fått kritik för att främst bestå av domare som är lojala mot den gamla regimen och muslimska brödraskapet. Som jag ser det finns det en risk att det blir kohandel mellan muslimska brödraskapet och den nuvarande regimen. Och brödraskapet vill minst av alla ha social förändring, som jämlikhet.

– Samtidigt är de en naturlig del av de egyptiskt samhället och ska få chansen att ställa upp i ett val. Om det är ett fritt val så kommer de få inflytande. Men genom den kohandel som pågår nu kanske de kan skriva om spelreglerna så att de får ännu större inflytande än vad de får skulle få genom sina röster.

Var icke önskvärd

Per Björklund har bott i Egypten under tre år och bevakat fackföreningsrörelsen och demonstrationer. 2009, när han skulle återvända efter en tur till Sverige, blev han inte insläppt i landet. På flygplatsen beslagtogs hans dator och mobiltelefon. Han blev inlåst i ett förvar och fick inte möjlighet att kontakta omvärlden. Efter två dygn fick han veta att han var persona non grata, icke önskvärd.

Tänker du åka tillbaka nu?

– Jag hoppas kunna åka tillbaka inom kort, men det finns ingen garanti för att jag blir insläppt så länge den gamla säkerhetsapparaten finns kvar.

Sanna Schiller