Ledare. Laila Vianden.

2017-11-16 03:00
”Rätten att utöva demokratisk påverkan kan inte kan tas för given” skriver Laila Vianden. Foto: Fredrik Sandberg / TT
”Rätten att utöva demokratisk påverkan kan inte kan tas för given” skriver Laila Vianden.

Vinsten går före det sociala ansvaret

En framgångsmodell”, så beskrev den förre S-toppen Luciano Astudillo Victoria Park för två år sedan. Då satt han i bolagsstyrelsen och kunde under bara ett år se sina aktier stiga i värde med 150 procent samtidigt som bolaget renoverade förorter och tog socialt ansvar. En dröm, som till och med den mest hårdnackade vänsterpolitiker borde omfamna; affärsidén “socialt ansvar i kombination med affärsnytta” genljuder av rekordårens optimism. Förorten behöver rustas upp och en idé som gynnar både samhälle och företag är bra för alla. Hur skulle någon kunna motsätta sig det?


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Men Kommunala AB Framtidens försäljning av runt trehundra lägenheter i Rannebergen till Victoria Park verkar väcka allt annat än tacksamhet. Förra veckan lyckades den mobilisera över 360 hyresgäster i ett protestmöte. Mötet var egentligen planerat tidigare, men fick avbrytas eftersom alla inte fick plats i lokalen. Förutom att diskutera situationen skapades olika arbetsgrupper för att organisera fortsatta protester, bland annat en demonstration inför kommunfulllmäktiges möte den 23:e November. För då, mindre än en vecka efter EU-toppmötet om social hållbarhet, behandlas frågan om försäljningen.

Rätten att utöva demokratisk påverkan kan dock inte tas för given. Förhandlingarna kring Rannebergen skedde under sekretess, och nu ligger ett förslag till Kommunstyrelsens möte (den 22:e) om att framtida försäljningar ska avgöras direkt i AB Framtiden, istället för i kommunfullmäktige. Förslaget, som stöds av bland annat alliansen och S, innebär att allmännyttan kan säljas ut, utan vare sig insyn eller protester, och det är en stor politisk fråga eftersom det finns planer på att sälja av ytterligare 3100 lägenheter inom en femårsperiod. Hela staden berörs, och riskerar att ställas inför fullbordat faktum med mer eller mindre seriösa bolag som nya hyresvärdar. Den demokratiska förlusten vore oerhört sorglig.

För Astudillo rimmade uppdragen för S illa med Victoria Park, särskilt efter Expressens avslöjande 2015 om hur bolaget gjorde enorma vinster medan hyresgästerna frös och fick arbeta med fastighetsskötsel för under åtta kronor i timmen. Bolagets sociala ansvar byggde på utnyttjande av statsbidrag, och hyresgästerna, i bland annat Lövgärdet, klagade över vanskötsel, illa utförda renoveringar samt omotiverade hyreshöjningar när det löpande underhållet väl utfördes.

Efter avslöjandet blev det uppenbart varför Victoria Parks modell fungerar så bra – vinsten går före det sociala ansvaret, och detta var i grunden oförenligt med uppdragen för socialdemokratin. Astudillo lämnade därför bolagsstyrelsen.

Dock kvarstår affärsidén och i Rannebergen råder oro och vrede; bolagets rykte efter insatserna i Lövgärdet är i botten, och ingen tror att AB Framtiden kommer kunna erbjuda de utlovade ersättningslägenheterna för den som inte vill byta värd “Vart ska folk ta vägen? Det är bostadsbrist” säger gräsrotsaktive Antonio Cioffi. Kommunalpolitiken tycks stängd och företrädare för AB Framtiden svarar inte på frågor från oroliga boende. “Många pensionärer är oroliga och arga, de har bott här i hela sitt liv och nu vet de inte om pensionen kommer räcka för att bo kvar, eller vart de ska ta vägen.”

Men mitt i all oro har ett djupt och brett engagemang också vuxit fram, och med det en ny sammanhållning. Människor som tidigare hållit distansen på grund av olika politiska sympatier eller ursprung har blivit vänner och arbetar för området tillsammans. Cioffi berättar att man redan nu är inställda på att fortsätta kämpa om köpet går igenom, “Vi är många och vi kan våra rättigheter. Om kommunfullmäktige godkänner köpet vet vi redan nu att vi måste visa Victoria Park att de inte kan behandla oss som de gjort med boende på andra ställen.”

Vi borde alla ansluta oss till protesterna. Inte enbart för att vi kan komma att bo i ett av de 3100 hushåll som riskerar samma behandling, utan även för att protesten kanske är mer effektiv som “en framgångsmodell” för socialt ansvar än spekulationsrenoveringar.