Ledare. Tomas Kåberger.

2017-11-22 03:00

Vi måste ge klimatengagerade makten

Göteborg brukar inte få så mycket av statens skattepengar. Inte några stora myndigheter och inte så mycket annan statlig verksamhet. Förra veckan placerades dock ett EU-toppmöte i Göteborg. Konsekvenserna av detta möte för Göteborg var inte så kul för Göteborgarna. Men det var lätt att förstå att man inte ville ha det evenemanget i Stockholm.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Ingen av de journalister som rapporterade från mötet lyckades heller förklara vad den ”sociala pelare” som mötet sades ha byggt inom den Europeiska Unionen hade för framtida betydelse. Inga lagar och regler skulle påverkas, alla medlemsländer skulle fortfarande göra som de ville.

Symboliken i att mötet arrangerades i konkurrens med klimatmötet i Bonn var tydlig. Många hade hoppats att mötet i Bonn skulle visa att det man jublade över i Paris verkligen skulle ha betydelse för utsläppen. Men nu höll sig EU:s ledare borta från Bonn. De visste att inget väsentligt beslut skulle fattas där heller. Det var mindre dåligt att åka omkring i Göteborg. Här var det inte lika pinsamt att inte komma fram till något.

Men att dessa uppblåsta möten inte ledde till riktiga resultat är inte det politiska systemets fel. Snarare handlar det om politikerna. Det är de demokratiska valen som kan begränsa den ekonomiska makten.

Enorma ekonomiska intressen hotas då man undviker katastrofala klimatförändringar med billig förnybar energi och energieffektiv teknik. I storleksordningen hundratusen miljarder kronor står på spel för ägarna av fossila energireserver och av gamla fossil- och kärnkraftverk. När en bråkdel av dessa pengar satsat på politiska kampanjer når kampanjerna långt. Särskilt lätt är det att blockera internationella förhandlingar där det krävs enighet för att fatta bindande beslut.

Gamla energiföretag kommer förmodligen att blockera internationella avtal, avgöra val i enskilda länder och få behålla subventioner till fossila bränslen och kärnkraft. Subventioner, som är enligt International Energy Agency omfattar tusentals miljarder kronor per år, är anledning nog att driva politiska kampanjer. Kanske kommer man också lyckas stoppa fortsatt stöd till förnybar energi och energieffektivisering i många länder. Man kommer sprida förvirring om bioenergi och kanske kunna få en del mindre vattenkraftverk rivna. Men man kan bara fördröja utvecklingen av förnybar energi. Inte stoppa den.

Den växande desperationen inom den världsförstörande delen av energiindustrin är egentligen en källa till optimism.

Det fina med sol-, vind- och bioenergi är att den är lönsam redan i liten skala. Vanliga elkunder kan installera solceller, enskilda bönder eller kooperativ av några dussin människor kan bygga vindkraftverk och enskilda, fastighetsägare eller kommuner kan installera pelletskaminer, små värmeverk eller kraftvärmeverk och därmed göra sig oberoende av stora energibolag. 

Tillräckligt många, aktiva människor kan vinna över de gamla industrierna oavsett hur mycket pengar de kan satsa på politiska kampanjer. Några större energiföretag fattar att förutsättningarna håller på att ändras och ändrar sig själva för att hänga med. Några gör både och: de driver politiska kampanjer för att bevara det gamla, samtidigt som de försöker utveckla sig att hantera det nya.

För dem som deltar i den praktiska energirevolutionen för att de vill rädda världen undan ohanterligt snabba klimatförändringar räcker det inte att agera som individer och företagare. Skall utvecklingen gå tillräckligt fort för att undvika klimatriskerna måste man också engagera sig i politiska partier, och vara med om att sätta spelreglerna som avgör takten.

Att vara bland de folkvalda lagstiftarna, eller åtminstone vara aktiv i de nomineringsprocesser som avgör vilka som kan bli valda är viktigt. En enda riksdagsledamot som ser som sin uppgift att förnybar energi för utvecklas snabbt i Sverige kan vara avgörande genom att upptäcka dåliga förslag och skapa offentlig debatt – en debatt som sedan får också de opportunistiska politikerna att rösta för framsteg.

Just nu pågår processerna för att inom de olika politiska partierna nominera de kandidater som skall stå på listorna inför nästa års riksdagsval. Att få upp kandidater som bryr sig om energi och klimatfrågor är viktigt. Det är lika viktigt i alla partier. 

I Sverige gäller de viktigaste frågorna de kommande åren skattesystemet och subventionerna till det ohållbara. Energiföretagen har hittills skickligt hanterat Skatteverket i fråga om beskattning av kooperativa vindkraftverk och enskildas hushålls solel. Detta har fördröjt utvecklingen i Sverige. 

Att riksdagen är så viktig nu beror på att vi inte längre är beroende av internationella fördrag eller gemensamma restriktioner. Förnybar el är nu så billigt att det inte hotar landets konkurrenskraft att snabbt bygga ut den, bara gamla energibolag som hotas. Därför kan riksdagen fatta beslut så att förnybar el kan ta över elproduktionen och sedan ersätta fossila bränslen i andra sektorer.

Om de riksdagsledamöter som nomineras och väljs vill just det.

Tomas Kåberger
Tomas Kåberger 

Professor i Industriell energipolicy vid Chalmers och ordförande i Renewable Energy Institute, Tokyo. Han var tidigare generaldirektör för ­Energimyndigheten.