Ledare. Gert Gelotte.

2017-10-20 03:00
Foto: Ola Torkelsson / TT

Sveriges växande fattigdom är en politisk fråga

Vi måste sluta blunda för det faktum att människor i dag, i Sverige 2017, går hungriga! Så inleds förordet till Fattigdomsrapport 2017, publicerad av Sveriges stadsmissioner häromdagen. Det är en mening som bör läsas några gånger, tills ordens verklighet friläggs.

Går hungriga! I Sverige! I dag!

Praktiska belägg för förordet saknas inte: Av Göteborgs stadsmissions årsredovisning framgår att 125 000 påsar med gratis bröd lämnades ut till fattiga göteborgare under 2016. Ingen som inte behöver det ställer sig i brödkön framför Johanneskyrkan i Masthugget.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Närmare centrum, på Vasagatan, serverar Göteborgs räddningsmission frukost till uppemot 150 matgäster varje vardag. För många är det dagens enda mål mat. Men det går att få en påse med smörgåsar med sig ut på stan.

Statistik finns också. Fattigdomsrapporten redovisar att 72 procent av Göteborgs stadsmissions hjälpinsatser är utdelning av mat eller hjälp till matinköp.

– Fattigdomen i Göteborg ökar från år till år och det går fortare och fortare. Vi är på väg mot eller har nått ett systemskifte där välfärdssamhället inte längre kan ta hand om sina medborgare, säger Göteborgs stadsmissions socialchef Lennart Forsberg till ETC Göteborg.

Lennart Forsberg nämner särskilt barnfamiljer som levt med försörjningsstöd 10–15 år och där pengarna inte räcker till mat månaden ut. Än mindre till allt annat som försörjningsstödet inte täcker eftersom det är beräknat för akuta behov en kortare tid.

Djup fattigdom i Sverige är en verklighet som är svår att ta in. Vi är vana vid att förlägga hunger långt borta, dit bara nyheterna på tv når.

Självsäkert skriver regeringen i sin rapport till FN:s Agenda 2030 att det inte finns någon absolut fattigdom i Sverige. Regeringen hävdar också att det allmänna socialförsäkringsskyddet skapar trygghet för alla.

Det är samma blåögda verklighetsuppfattning som gör att Sociala resursnämnden i Göteborg kan hävda att det inte behövs någon tak över huvudet-garanti.

Hur omfattande hemlösheten är och om absolut fattigdom finns i Sverige beror på hur man räknar. Officiellt hemlösa är endast personer som kommunen har formellt ansvar för. Alltså inte EU-medborgare, papperslösa och svenska medborgare som är hemlösa utan kontakt med socialtjänsten.

Absolut fattig är enligt Världsbankens definition den som lever på mindre än två dollar om dagen. Så bottenlöst fattiga människor finns även i Sverige, men inte i statistiken. Hur många de är vet ingen. EU-migranter och papperslösa räknas inte. Även svenskar med personnummer som lever på gatan utan formell kontakt med socialtjänsten är oräknade.

Rimligare än två dollar-gränsen är dock att utgå från Socialstyrelsens fattigdomsbegrepp. Där definieras gränsen för absolut fattigdom med normen för försörjningsstöd. Ersta Sköndals högskolas forskning visar att 56 procent av Sveriges stadsmissioners insatser går till människor som lever på långvarigt ekonomiskt bistånd. Med Socialstyrelsens begrepp lever de i absolut fattigdom.

Den växande fattigdomen i Sverige är en politisk fråga. På den rödgröna sidan är det av avgörande betydelse att politikerna vågar se verkligheten i stället för att blunda och förlita sig på missvisande statistik. Sedan behövs en nationell fattigdomsstrategi och handling. Sverige är ett av världens rikaste och mest välmående länder. Absolut fattigdom och hemlöshet är onödiga problem.

På den borgerliga sidan är det av största vikt att mittenpartierna sätter stopp för Moderaternas önskan att införa ett bidragstak på 75 procent av en låg lön. Om ”låg lön” förstås som lägstalönen för exempelvis handelsanställda som fyllt 18 år innebär det att en familj kan få leva på 5 000 kronor i månaden plus eventuella barnbidrag när hyran är betald. Om de haft turen att finna en billig bostad. Det säger sig självt att en sådan familjeekonomi inte är hållbar.

Resultatet kan bara bli att ett bidragstak pressar ner redan fattiga människor i ännu djupare fattigdom och förlänger brödkön hos Göteborgs stadsmission.