Ledare. Janan Zapata.

2017-08-24 03:00
”Vilka skäl finns för att Gustav II Adolf ska stå staty framför vårt rådhus?”, skriver Janan Zapata. Hans T Dahlskog / TT
”Vilka skäl finns för att Gustav II Adolf ska stå staty framför vårt rådhus?”, skriver Janan Zapata.

Flytta statyn av slaktaren

Den 12 augusti dödades en person och flera skadades i ett nazistiskt terrordåd i Charlottesville i USA. Högerextremisterna var i Charlottesville för att protestera mot att ett monument över sydstatsgeneralen Robert E. Lee skulle tas bort. Monument över sydstatssidan i amerikanska inbördeskriget tas nu ner på många håll i USA, men Donald Trump vill att de ska få vara kvar.

Utifrån svenska mediernas rapportering är frågan ganska enkel. Högerextremisterna och Donald Trump hävdar att monumenten är en del av USA:s historia och att de inte ska ses som stöd för förtrycket av den afroamerikanska befolkningen. Mot det förs det fram att monumenten inte är minnesmärken över inbördeskriget som sådant. De allra flesta monumenten uppfördes i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, långt efter inbördeskriget som slutade 1865.

I en artikel i Washington Post kopplar historieprofessor Karen L. Cox ihop monumenten med det förtryck av afroamerikanerna som -under samma period kulminerade i bland annat rassegregeringslagar och lynchningar. Under 1950- och 60-talet ökade antalet nya sydstatsmonument igen. Det sammanföll med den framväxande amerikanska medborgarrättsrörelsen och kravet på ökade rättigheter för afroamerikaner. Monumentens funktion var och är alltså inte främst minnesmärken, de var och är politik.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Det känns lätt att se kopplingen mellan monumenten och den politik som förtryckt och fortfarande förtrycker afroamerikaner i USA. Men det kanske inte är lika lätt när man står mitt i smeten. Förra lördagen stod jag mitt i smeten på Kulturkalaset. Jag passerade genom Brunnsparken på väg till utställningen om Göteborgs födelse på Stadsmuseet när karoliner marscherade förbi mig uppför Östra Hamngatan i något som liknade en parad. Men varför är karolinerna värda att hyllas?

Sedan passerade jag Gustav II Adolf, kungen som förkroppsligar de stormaktsambitioner som karolinerna tvingades försöka förverkliga och försvara. Statyn uppfördes 1854, långt efter Gustav II Adolfs död och långt efter Göteborgs födelse. Innan 1854 kallades torget Stora torget eller Stortorget. Statyn gjordes av konstnären Bengt Erland Fogelberg, en nationalromantiker känd för statyer av krigarkungar och fornnordiska gudar. Det är svårt att se statyn som något annat än en politisk symbol för den krigiska nationalism som utvecklades under 1800-talet och bland annat resulterade i två bestialiska världskrig.

Sedan gick jag in på Stadsmuseet. Tänk om utställningen skulle ta tillfället i akt och sätta både Göteborg och Gustav II Adolf i ett sammanhang som bidrog till vår förståelse för varför vi står där vi står? Men utställningen förklarade ingenting. Ingenting analyserades. Det var som att läsa en uppsats av en mellanstadieelev som rapar upp kronologisk ”fakta”. I en del av utställningen fick jag välja mellan att gå en gång där underklassens verklighet skulle skildras och en där överklassens verklighet skulle skildras. Men inget av underklassens umbäranden och hur det hängde ihop med överklassens privilegier fanns med. Lite kort info om skråsamhället och uppvisning av överklassens lyx tillsammans med ett kort konstaterande att krig var vägen till toppen.

Det var så inkompetent gjort att det nästan kändes som ett medvetet förtigande av historien. Den här sortens historiebeskrivningar är inte ovanliga. Försök googla fram vad Gustav II Adolf innebar för befolkningen i Sverige. Du kommer få veta att han var ansvarig för den så kallade stormaktstiden då han genom krig lade under sig stora delar av norra Europa. Du kan också få veta att han utökade privilegierna för adeln. Inte mycket mer.

Men krigen och adelns ökade makt gick hand i hand och innebar en katastrof för bönderna som fick betala kungens och adelns kalas med sina liv. Många släkter lever fort-farande gott på dessa brott och strukturerna som då formades påverkar oss fortfarande. Det är illa nog att Stadsmuseet inte förmår visa hur historien påverkar oss i dag, men ska vi fortsätta hylla överklassens rövade privilegier och böndernas katastrof med statyer över förövarna?

Många vill som Donald Trump säkert behålla statyerna över illdådarna med argumentet att de är en del av vår historia och att de alltid har stått där. Men dessa statyer på viktiga gemensamma ytor är inte historia. De är politik. Det visar både sydstatsmonumenten och Gustav II Adolfs staty. Eller ännu tydligare frånvaron av monument över exempelvis Hitler i Tyskland, Lenin och Stalin i Baltikum och Saddam Hussein i Irak.

Att som Fredrik Sjöberg i SvD jämföra kungastatyer med statyer av nakna barn eller Carl von Linné är sjukt. På vilket sätt hyllar de sistnämnda massmord och förtryck? Carl von Linné står staty på grund av sina vetenskapliga gärningar och nakna kroppar är en ofrånkomlig del av att vara människa. Vilka skäl finns för att Gustav II Adolf ska stå staty framför vårt rådhus?

Ska Gustav II Adolfs staty lära oss något om historien måste den -flyttas till ett sammanhang där hans och nationalismens illgärningar förklaras och analyseras. Det gäller många av våra monument. Och för att skapa det sammanhanget krävs en helt annan nivå än det Stadsmuseet visar upp i utställningen om Göteborgs födelse.

------

Bakgrund:

 

“I utav adel och I andre som fri gods till att hava begären vad trängens I här rivens och slitens om ynka få gårdar? Drager dit till desse land och rödjer eder så stora gods som eder själv lyster och vars och ens makt tillåter! Jag skall eder med privilegier och frihet försörja, hjälpa och all gunst bevisa.” Utdrag ur Gustav II Adolfs tal till riksdagens ledamöter 1617

Historikern Dick Harrisson har också försökt sammanfatta hur stor katastrof det trettioåriga kriget var och hur många svenska soldater som dog. Bland annat om hur antalet män halverades i en norrländsk by. http://blog.svd.se/historia/2013/07/13/hur-stor-katastrof-var-trettioariga-kriget/

Adeln blev med hjälp av bland annat Gustav II Adolfs privilegier allt mer lik deras feodala motsvarigheter på kontinenten.

“Vi är alla subdti regni [rikets undersåtar], bönderna är mediate subditi [indirekt undersåtar] men vi [adeln] immediate [direkt].” Per Brahe d.y. 1650 (ur Den svenska historien del 4) om hur bönderna främst sågs som adelns egendom, och först i andra hand som undersåtar till kungen.

Vilhelm Moberg har i Rid i natt skildrat hur feodalismen hotade de fria bönderna i Sverige under 1600-talet.

Artikeln om sydstatsmonumenten

https://www.washingtonpost.com/news/posteverything/wp/2017/08/16/the-whole-point-of-confederate-monuments-is-to-celebrate-white-supremacy/?utm_term=.0ce30c664633

Dick Harrisson har skrivit om hur en tysk staty från 1870 över en germansk kung som slog tillbaka romarna, vilket också är ett exempel på hur monument snarare än minnesmärken är politik. https://www.svd.se/avskydda-statyn-nazisterna-tog-till-sig--en-gata/av/dick-harrison

Fredrik Sjöbergs försvar för att låta statyerna stå kvar. https://www.svd.se/lat-lars-vilks-gjuta-en-ryttarstaty-av-carl-bildt