Ledare. Tomas Kåberger.

2017-06-21 03:00

Dags att tänka på bättre elskatter

Skatter och subventioner på elproduktion är de viktigaste ekonomiska styrmedlen. Men systemen är charmerande krångliga. Dessutom finns subventioner som inte alltid syns i statsbudgeten.

Den goda grunden för att beskatta el och värme är att produktionen skadar naturen, skadar sådant människor tillverkat och skadar
människors hälsa. Om man via skatter ser till att de som skadar också betalar för skadan kommer skadegörarna inte tjäna pengar på att skada för mycket.
 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


I den verkliga politiken har man inte lyckats hålla på detta.
Industrier som konkurrerar med företag i andra länder brukar slippa
betala energi- och koldioxidskatter eftersom de hävdar att produktionen annars flyttar. När man gillar en bransch, som till exempel serverhallar, befriar man också dem från huvuddelen av skatten på el.

Medan värmeproduktionen betraktas som nationell och betalar fulla miljöskatter slipper elproduktionen miljöskatter eftersom el annars kunde produceras i grannländer och importeras till Sverige. En tanke som bidragit till att Sverige de senaste två åren konsumerat mer kol än Danmark.

Ett av den svenska energipolitikens mest kraftfulla beslut om ekonomiska styrmedel kom efter att en statlig utredning 1959 konstaterade att det knappast skulle byggas några kärnkraftverk om inte ägarna befriades från ekonomiskt ansvar för stora haverier. Samtidigt ville man ju ha kärnvapenmaterial och beslöt att i en särskilt lag befria reaktorägarna – och alla som levererade komponenter till reaktorer – från skyldigheten att betala ersättning till dem som drabbades av stora haverier.

Denna betydande subvention syns inte i statsbudgeten förrän det
inträffat en olycka. Därefter kan den belasta skattebetalarna mer än
skolan och försvaret i flera decennier.

På senare år har riksdagen försökt kompensera skattebetalarna för
en del av denna subvention genom effektskatten på kärnkraft. Men den skatten har man nu kommit överens om att ta bort eftersom reaktorer annars skulle stängas. Det vill riksdagens majoritet tydligen inte, även om man ibland säger det.

Eftersom kärnkraften är subventionerad och fossilelen produceras utan att betala för sina föroreningar, har riksdagens majoritet också tyckt att man behöver subventionera förnybar elproduktion. Det sker genom elcertifikatsystemet som innebär att elkunderna betalar till dem som producerar förnybar el utan att pengarna någonsin passerar statsbudgeten.

Ett uppenbart problem är att el producerad i kolkraftverk utan
koldioxidskatt kan konkurrera ut både olja och biobränslen för
uppvärmning. Därför har man infört en energiskatt som konsumenterna betalar på elen.

Nu beskattas hushållen och de företag som använder lite el med
ungefär 100 miljarder kronor per år i energiskatt och moms på
energiskatt, alltså ungefär 10 000 kronor per svensk medborgare eller en tiondel av statens intäkter. De företag som använder mycket el i förhållande till värdet av produktionen slipper betala den fulla skatten.

Även om detta system inte varit idealiskt har det gått att försvara.
Det är någorlunda rättvist genom att all elproduktion är subventionerad – antingen genom att slippa betala för koldioxidutsläpp och reaktorernas haveri-risker eller genom investeringsstöd och elcertifikat.

De konstlat låga elpriser man fått skulle kunna leda till slöseri med
miljöförstörande fossilel och därför beskattar man hushåll och
mindre elanvändande företag så att de får anledning att inte slösa.

Ni som läst ända hit förtjänar beröm. Det är krångligt. Ändå
har jag gjort mitt yppersta för att beskriva det enkelt. Skattereglerna
ändras dessutom ofta. Regeringens lagråd, en grupp jurister som ska granska lagförslag innan riksdagen beslutar om dem, klagade nyligen på att lagar ändras innan tidigare ändringen ens hunnit tillämpas. Dessa rutinerade jurister tyckte att ”lag om ändring i lagen om ändring i lagen om ändring i lagen om ändring i skatteförfarandelagen" var en lite väl svårbegriplig konstruktion.

Det är nog dags att fundera på om systemet kan förenklas. Om man börjar tillämpa idén att de som skadar och föroreningar skall betala skulle visserligen kärnkraft och fossila bränslen användas mindre i Sverige. Men tack vara den utveckling av teknik för sol- vind- och bioel som skett under de senaste åren skulle detta inte leda till förskräckliga prisökningar på el.

Om Sverige införde full koldioxidskatt på el skulle det bara påverka
några enstaka procent av elproduktionen som bara används en liten del av årets timmar. Om reaktorägarna blev tvungna att med direkta försäkringar och katastrofobligationer garantera att de kunde betala några tiotal tusen miljarder kronor efter ett stort haveri skulle deras elproduktion bli dyrare och sol vind och bioenergi byggas ut.

Motivet för konsumtionsskatt på el skulle försvinna och företag och hushåll skulle kunna använda förnybar el för att ersätt olja, kol och gas för transporter, uppvärmning och industriella processer. Då kanske vi åter skulle konsumera mindre kol i Sverige än i Danmark.

Tomas Kåberger
Tomas Kåberger 

Professor i Industriell energipolicy vid Chalmers och ordförande i Japan Renewable Energy Foundation. Han var tidigare generaldirektör för ­Energimyndigheten.