Kultur & Nöje.

2017-03-31 12:00
  • Paula Wahlbom är programansvarig på Stadsbiblioteket som firar 50 år på söndag.  Foto: Christian Egefur
    Paula Wahlbom är programansvarig på Stadsbiblioteket som firar 50 år på söndag. 
  • Astrid Lindgren har många gånger gett sig in i samhällsdebatten. Hon fick bland annat de tyska bokhandlarnas fredspris och hennes tacktal vid prisutdelningen blev startskottet för en internationell debatt om aga i barnuppfostran.  Foto: TT
    Astrid Lindgren har många gånger gett sig in i samhällsdebatten. Hon fick bland annat de tyska bokhandlarnas fredspris och hennes tacktal vid prisutdelningen blev startskottet för en internationell debatt om aga i barnuppfostran.

Stadsbiblioteket firar 50 år

År 1967 invigdes Göteborgs nya stadsbibliotek med bland annat ett tal av Astrid Lindgren. 50 år senare går en stor del av firandet i den folkkära författarinnans tecken.

Stadsbiblioteket Göteborg är stadens mest välbesökta kulturinstitution med över miljonen besökare per år. Innan byggnaden på Götaplatsen invigdes för 50 år sedan hade Göteborg haft ett stadsbibliotek på en rad olika adresser.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Det första biblioteket låg nere på Haga Östergata. Sedan flyttade det några gånger i och med att det växte innan vi till slut hamnade här, berättar Paula Wahlbom, programansvarig på Stadsbiblioteket.

Det första stadsbiblioteket i Haga började som folkbibliotek 1861 och låg där sedan fram tills 1954. Då mellanlandade man i nuvarande Göteborgs universitetsbibliotek innan man till slut hade byggt färdigt det nuvarande stadsbiblioteket på Götaplatsen.

Astrid Lindgrens tal, som hon höll för de inbjudna på invigningen, har nästan fått lite legendstatus. Hon talade fritt ur hjärtat och hyllade det fria ordet. Men sedan dess har ingen återhört vad hon hade att berätta.

– Men nu inför jubileet så gick vi igenom gamla arkiv i källaren, och där hittade vi faktiskt ett gammalt ljudband, vilket kändes helt fantastiskt. Det är rätt långt, men vi kommer att spela upp delar av det under söndagen, säger Paula Wahlbom.

Sockerdricksträd och Lemma

När det begav sig var det också endast en mindre, celeber skara människor som fick lyssna till Astrids tankar om böcker och bibliotek.

– Då var det utvalda personer i staden som var inbjudna till invigningen. Först två dagar senare öppnade det för allmänheten. Men nu, 50 år senare, får allmänheten äntligen höra Astrid!

En del av bibliotekets jubileumsprogram kommer att vara en minnesdel. Dels har biblioteket samlat in göteborgarnas egna minnen via sociala medier och dels ska en av bibliotikarierna som har jobbat där väldigt länge prata om sina minnen. 

– Det var ju väldigt annorlunda förr, bland annat kollade de igenom folks väskor när de gick ut, vilket var en av hans första arbetsuppgifter, säger Paula Wahlbom.

På barnavdelningen kommer man att återanknyta till Astrids invigning genom olika aktiviteter som sockerdricksträd och ett husband som sjunger och spelar hennes låtar. Det bli även tipspromenad och en del annat. På den vuxnare trappscenen kommer stadsbibliotekets nya chef Anette Eliasson och kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson att hålla tal.

– Musikunderhållningen står Daniel Lemma för, som kommer att sjunga Karin Boye. Boye står ju staty utanför biblioteket så där finns en ytterligare koppling. Och roligt nog kommer även Viveka Lärn hit och pratar om sina biblioteksminnen. Hon var ju även här under invigningen och träffade Astrid.

Födelsedagskalaset hålls på söndag, den 2 april.

Utdrag ur Astrid Lindgrens invigningstal 1967:

”Det hjälper inte om vi också får sådana där stora magnifika TV-bilder som Linda satt och stirrade på hela dagarna. En människa ensam med sin bok skapar sig någonstans inne i själens hemliga rum, bilder som överträffar allting annat. Och sådana bilder är lika nödvändiga för människan som bröd och salt. Därför är det naturligt och riktigt att vi bygger våra allra finaste och vackraste byggnader till att förvara böcker i. Biblioteket måste ju vara den viktigaste byggnaden i vartenda samhälle. Tänk efter allihop om det finns någon byggnad med en liknande magi, en liknande lyskraft över sig. Jag tror inte det. Jag tror att vi allihop här kan vittna om hur mycket ett bibliotek har betytt för oss, hur det än har sett ut och var det än har legat. 

Bibliotek kan verkligen se mycket olika ut. När jag ser det här biblioteket vi har här och jämför det men den lilla eländiga före detta tullstugan hemma i Vimmerby som var min barndoms första bibliotek, då säger jag nästan som lilla pojken som frågade sin tankspridda pappa om namnet på olika fåglar och fick till svar bofink varje gång, att får en bofink se ut hur han vill? Då kan man ju nästan säga att får ett bibliotek se ut hur det vill?

Man har svårt att tro att det där lilla skruttiga biblioteket, att det kunde vara ens en avlägsen släkting till det som vi ser här idag. Men jag kan försäkra att omkring det biblioteket står det i mitt minne ett skimmer som möjligen bara kan överträffas av skimret över skolbiblioteket i Vimmerby Samskola för att det fanns fler barnböcker där.”