Reportage.

2015-11-24 08:52
  • ”Det är så trôkigt att komma med pekpinnar hela tiden så vi ville samla ihop krögare som vi tycker är vettiga och tillsammans försöka göra det bättre för alla” säger Anders Westgerd. Bild: Hanna Strömbom
    ”Det är så trôkigt att komma med pekpinnar hela tiden så vi ville samla ihop krögare som vi tycker är vettiga och tillsammans försöka göra det bättre för alla” säger Anders Westgerd.
  • Patrick Olsson från Ess Hotell ville gärna veta på vilket sätt bemötandet kan förbättras och planerar nu att låta Anders Westgerd komma och prata med personalen på de krogar han basar över.  Bild: Hanna Strömbom
    Patrick Olsson från Ess Hotell ville gärna veta på vilket sätt bemötandet kan förbättras och planerar nu att låta Anders Westgerd komma och prata med personalen på de krogar han basar över.

Samarbete för bättre bemötande på krogen

Om du inte ser över bardisken, inte kan gå på toaletten och upplever att personalen tycker att du är ett problem – då är krogen inte så kul. Vi var med när Gil sammanförde krogfolk med sakkunniga för att hitta lösningar.

Christina Kvillborn och Maria de Val på Kvadrin är sakkunniga på tillgänglighetssäkring av byggnationer. Trappor, trösklar, ramper och längd på räcken är vanliga spörsmål.

– Byggbranschen är väldigt seg, trög och gammaldags. Vi kan få svar som att ”detta är ingen ledstång, det är en rundstav bara” – man idiotförklarar hela situationen, säger Christina Kvillborn.

Handlar om jämlikhet

– De som bråkar och tycker att det är löjligt kan säga att ”här kommer inte vara någon som är handikappad – men vi har inget emot handikappade”. Jag brukar jämföra och säga att ”ska du ha en byggnad där de som är vita är där och de som är svarta är där?”. Det är ju vårt jämlikhetstänk det handlar om. Och till syvende och sist bestämde FN 1993 att alla medlemsstater skulle se till att det var lika för alla, säger Maria de Val. 

Helst vill de konsulteras redan på planstadiet. Om de kommer in först vid slutbesiktning kan det bli väldigt dyrt att göra om den färdiga byggnationen.

Uppmärksammade kampanjer

Kooperativet Gil, Göteborgskooperativet för independent living, har väckt uppmärksamhet genom sina kampanjer med ockupation av spårvagnar, CP-dockan, det politiska partiet Normaldemokraterna och placering av kylskåp utanför Storan. De har också bryggt en CP-öl. Den är snart slut på lagret, men skapades för att uppmärksamma förhållanden på krogen för personer med funktionsnedsättningar. För att försöka hitta konstruktiva lösningar sammanförde verksamhetsledaren Anders Westgerd företrädare för stora Göteborgskrogar över bärs och kaffe på Kvadrins kontor.

– Vi på Gil försöker nå ut till civilsamhället utanför den traditionella handikappsfären. Jag har ju själv levt i ”eran” värld, jag åkte skidor när jag var 20 år och bröt nacken. Det blir tydligt när man levt i den andra världen vilken skillnad det blir. Bara man sätter sig i en rullstol så blir man bemött på ett väldigt annorlunda sätt och det är mycket fokus på rullstolen och inte på mig som individ, säger Anders Westgerd.

– Jag tror stenhårt på era kampanjer. Att få ut det i folks medvetande och att det kan drabba vem som helst säger Tobias Hamberg som är VD för Auktionsverket Restauranger AB. 

De är bekanta sedan tidigare. Med Anders Westgerds hjälp har skyltningen och proceduren för att ta sig till handikapptoaletten på Made in China till exempel gjorts om. 

– Jag fejkade att jag behövde pinka, säger Anders Westgerd och redogör för hur han då fick ta sig ut på bakgården, åka hiss som krävde passerkort och att personalen behövde följa med. Nu är det bättre.

I den fysiska miljön är just avsaknad av toalett och höga bardiskar vanliga problem.

”Lätt att glömma vid ombyggnad”

Patrick Olsson från Ess Hotell basar över Hotell Pigall, Bellora och Brasserie Lipp konstaterar att de ofta byggt om gamla lokaler.

– Det kan vara byggnader från 70-talet eller sådana som har flera hundra år på nacken och alla har sina utmaningar. I de processerna kan jag helt ärligt säga att det är lätt att glömma till exempel sådana här frågor. Vi har till och med i vissa lägen gjort dålig tillgänglighet även för dem som inte har en funktionsnedsättning, säger han. 

Blev inte serverad snaps

Och så var det då detta med bemötandet.

– Att få ett dåligt bemötande är värre för mig än att inte kunna ta mig in själv. Jag tillåter inte att bli lyft in utan går då hellre därifrån, men får man ett dåligt bemötande så sätter det djupare spår, säger Anders Westgerd.

Han drar ett skräckexempel om en krögare som inte velat servera julbordssnaps med frågeställningen ”får de verkligen dricka?”. 

Samlingen runt bordet diskuterar bemötande och eventuella policys. 

Tobias Hamberg konstaterar att det varit gott om oseriösa aktörer i krogbranschen. Även för de seriösa är det ibland svårt att få till det. Många i branschen är unga och oerfarna, omsättningen på folk är stor och ibland kan inskolningen behöva gå på en eftermiddag. Anders Westgerd märker att personal kan bli obekväma, särskilt om det kommer flera gäster med rullstol samtidigt. 

– Det finns ställen där man får upplevelsen att de inte vill ha individer med funktionsnedsättning för att de kan skrämma iväg andra kunder, säger han. 

”Nu lägger jag stort ansvar på er”

Fast han passar på att berömma bland andra Barabicus personal och slår fast att det är fritt att fråga om någon behöver hjälp – även om det kan bli tröttsamt när det händer väldigt ofta.

– Ni är ju stora aktörer och har mycket att säga till om. Nu lägger jag stort ansvar på er, säger Anders Westgerd.

Efter ett par timmar är CP-ölen uppdrucken och det är dags att gå hem. Vid det laget har samlingen kommit överens om ett gemensamt event om bemötande för krogarnas personal.