Reportage.

2015-09-29 09:38
”Vi är ingen stor organisation, men alla pengarna går direkt till CYC”, säger Nestor Verdinelli (näst längst till vänster) som också  besökt Shatila. Här tillsammans med Mohamed Ahmad, Eva Hammad, Abu Moujahed och Alaa Ali. Bild: Hanna Strömbom
”Vi är ingen stor organisation, men alla pengarna går direkt till CYC”, säger Nestor Verdinelli (näst längst till vänster) som också besökt Shatila. Här tillsammans med Mohamed Ahmad, Eva Hammad, Abu Moujahed och Alaa Ali.

Direktkontakt för flyktingbarns skull

Flyktinglägret Shatila är till ytan stort som Liseberg och hem för tiotusentals flyktingar. 

En Göteborgsbaserad stiftelse samlar in hundratusentals kronor för att hjälpa på plats och behoven är stora.

Shatila byggdes i Libanon 1949 för palestinska flyktingar. Före kriget i Syrien bodde ungefär 18 000 flyktingar där, i dagsläget beräknas antalet vara ungefär 22 000. Ungefär hälften är palestinier, men det bor också syrier, libaneser, kurder, egyptier, irakier och romer där.  

– Lägret är byggt för 3000 personer. Det saknas mycket infrastruktur, elektricitet och vatten räcker inte och många hus är farliga att bo i då de saknar riktig grund. Det är så trångt att det blir farligt för hälsan och särskilt för barnen. Jag brukade också få studera med levande ljus för att det inte fanns el, säger Mohamed Ahmad. 

Han är apotekare och i Sverige för att berätta om ungdomscentret Children and youth center, CYC, som han jobbar med och som han som barn också var flitig besökare på.

– Det finns ingen annan plats än ungdomscentret där du kan träffa dina vänner, göra läxor och leka tryggt. I vårt center lär sig barnen också om mänskliga rättigheter som saknas i lägret, säger han.

– Utanför finns det problem med mycket våld, ibland även från barnens föräldrar, fyller Alaa Ali i som också arbetar med CYC. 

”Saknas förståelse för flyktingfrågan”

Tillsammans med en av centrets grundare, Abu Moujahed, besöker de Göteborg för att springa Freds-loppet och träffa Insamlingsstiftelsen Shatilas barn- och ungdomscentrum. Stiftelsen skänker minst 140 000 kronor årligen. På grund av situationen i Syrien skänkte de efter en kraftsamling av faddrarna över 300 000 kronor förra året. 

– Det saknas mängder av materiella saker. Men sedan en lång tid har det också saknats förståelse för den palestinska flyktingfrågan.  Även om många länder erkänner den palestinska staten så innefattar det inte att de palestinska flyktingarna kan återvända dit. Vi behöver både samla in pengar och ha fadderverksamhet, men också förstå den politiska frågan, säger Eva Hammad i stiftelsen som också anordnar utställningar och föredrag. 

FN-organet för palestinska flyktingar, UNRWA, saknade nyligen 101 miljoner dollar för att alls klara sitt uppdrag. Närmre 79 miljoner har nu utlovats av donatorer, men bristen på resurser innebär väldiga skillnader för de palestinska flyktingarna. Den som drabbas av svåra sjukdomar eller behöver operationer som inte täcks av UNRWA måste tigga ihop pengar själva och det är svårt att få tag i till exempel cancerbehandling. 

Den svenska stiftelsen kan naturligtvis inte fylla så stora ekonomiska hål, men utmärker sig då pengarna pålitligt kommer år efter år. Pengarna går i första hand till ungdomscentret men är inte lika definitivt riktade som andra organisationer kräver. Varje dag kommer något hundratal barn till centret, under särskilda satsningar kan 300 barn delta. De sociala problemen är stora och Abu Moujahed berättar att de möter 10–11-åringar som röker och barn som bär kniv.

– De vuxnas problem överförs till barnen som upplever sig marginaliserade. Barnen kommer också från olika kulturer och integrationen saknas ibland i lägret. Det gör att förståelse saknas, våldet ökar och det finns diskriminering inom lägret. Man kan se verkligheten genom barnen och vi jobbar mycket med kollektiva aktiviteter, utbildning och med att öka förståelsen på olika vis, säger Abu Moujahed. 

Handlar inte bara om pengar

Abu Moujahed lärde känna vänner i Sverige redan för 20 år sedan och samarbetade då med svenska Rädda barnen. Han poängterar också att stödet inte bara handlar om pengar. Nu växer också engagemanget runt om i Europa och en organisation liknande stiftelsen här planeras i bland annat Danmark.

– Det är inte lätt att starta en organisation från ingenting och kanske framför allt fick vi mycket moraliskt stöd i början. Vi lärde av de aktiviteter som gjordes här och det betydde mycket för oss. Det handlar också om vänskapsrelationer, samarbeten och utbytesprogram. Det har blivit en stor skillnad i fråga om solidaritet gentemot palestinierna under den här tiden. 

Fakta

• Children and youth center, CYC, finns i flyktinglägrena Shatila och Nahr el-Bared. Organisationen startades 1997 och samarbetar med Unicef, Unesco, Rädda barnen, UNRWA med flera. De ger stödundervisning, arrangerar aktiviteter inom områden som sport, konst, sång, poesi och mycket annat. Syftet är att stärka barnens självförtroende, lära dem om mänskliga rättigheter, försöka skydda dem från våld med mera. Flickor och pojkar har gemensamma aktiviteter.

• Insamlingsstiftelsen Shatilas barn- och ungdomscentrum är en fadderorganisation som startades 2000. Stiftelsen har ett hundratal engagerade, de flesta i Göteborg. Mer information finns på hemsidan faddershatila.se.