Klimat.

2017-06-29 13:30
Anders Lindroth forskar i miljöförstörning och tror inte att jordens naturliga förmåga att ta upp koldioxid har försämrats.   Bild: Stig-Åke Jönsson/TT
Anders Lindroth forskar i miljöförstörning och tror inte att jordens naturliga förmåga att ta upp koldioxid har försämrats.

Nya frågetecken kring mängden kol i luften

Ett frågetecken har spridit sig inom koldioxidforskningen. Enligt mätningar ökar nämligen kolhalten i atmosfären, men människans utsläpp av koldioxid har stabiliserats. Men varför?

– Det finns massor med osäkra faktorer, säger Anders Lindroth, professor i naturgeografi och ekosystemanalys vid Lunds universitet.

Det är New York Times som först har rapporterat om den förvånande upptäckten som det internationella forskarteamet vid Global carbon project har gjort. De senaste åren har alltså koldioxidhalten i atmosfären fortsatt att öka i högre takt än vad som kan förklaras med den mänskliga faktorn. 

– För mig är det ett varningstecken, säger forskaren Josep G. Canadell till tidningen.

Bra koll på människan

Enligt Anders Lindroth i Lund har forskarna rätt bra koll, vad det gäller människans utsläpp av fossila bränslen, vilket är lejonparten av koldioxidutsläppen, men han konstaterar att det råder större osäkerhet gällande hur naturliga utsläpp ser ut.

– Det finns massor med osäkra faktorer, till exempel vad det gäller avskogning och bränder, som är en stor utsläppskälla. Sedan har vi de naturliga upptagningssystemen som påverkas av vädret, framförallt torka och nederbörd, säger han.

Svårt att bena ut

När koldioxid släpps ut tas ungefär 25 procent upp av havet och 25 procent av skogen. Övriga 50 procent går ut i atmosfären. Om skogen till exempel har brunnit ner, eller lidit av torka försämras förmågan att ta upp koldioxiden vilket gör att halten i atmosfären blir större. 

I New York Times säger Josep G. Canadell att dessa jordens ”naturliga upptagningssystem” kan ha försämrats, vilket kan förklara deras forskningsresultat, men det menar Anders Lindroth är otroligt.

– Jag har väldigt svårt att tro att det är så. På den skala som det handlar om för att det skulle märkas så måste det ha hänt något väldigt drastiskt, säger han.

Något sådant drastiskt som tillfälligt skulle kunna förklara de ökade halterna av koldioxid skulle kunna vara väderfenomenet El Niño som inträffar vart femte år. När El Niño inträffade för två år sedan innebar det stor torka och efterföljande skogsbränder i bland annat Indonesien. Men forskarna har svårt att bena ut vad som påverkar vad. 

Svaret kan finnas i havet

Koldioxidforskningen präglas av många osäkra faktorer.  Anders Lindroth tror att svaren finns i havet.

– Haven är väldigt lite beforskade, det är enorma områden och den mätmetodik man har haft har varit ganska förenklad och jag och många med mig tror att osäkerheten kring havens utsläpp och upptag av koldioxid är mycket större än vad siffrorna visar i de årliga rapporterna.

Hjälper det om man höjer forskningsanslagen och forskarna får mer pengar?

– Jag är inte så säker på det. Det har ju varit väldigt stora satsningar under väldigt lång tid. Det är möjligt att det har blivit svårare att få pengar till renodlad forskning kring koldioxid, men det görs ju fortfarande satsningar.

Vad kan man göra för att bli säkrare då?

– Man måste ju fortsätta att studera systemen för att förstå ännu bättre hur de fungerar. Vi har naturligtvis kunskapsluckor och det är bara forskning som kan hjälpa där. Det är inte en fråga om bokföring.