Nyheter.

2017-09-10 11:29
Lisa Andersson Tengnér gör lärarna uppmärksamma på sina ordval. En tröja med en katt på kanske varken är en killtröja eller tjejtröja utan en kattröja.  Sanna Arbman Hansing
Lisa Andersson Tengnér gör lärarna uppmärksamma på sina ordval. En tröja med en katt på kanske varken är en killtröja eller tjejtröja utan en kattröja.

"Vissa tror att det bara handlar om blått och rosa"

Gymnasieläraren Lisa Andersson Tengnér blev förvånad när hon märkte hur olika hon behandlade tjejer och killar i klassrummet. I dag arbetar hon som genuspedagog och hjälper andra lärare att se världen genom jämställda glasögon.

För 15 år sedan arbetade Lisa Andersson Tengnér som gymnasielärare och hennes arbetslag deltog i ett projekt som skulle få dem att arbeta mer aktivt med könsfrågor och jämställdhet. De fick handledning och deltog i reflektionsövningar men det som blev en ögonöppnare för Lisa Andersson Tengnér var föreläsningarna med aktuell forskning.

– Jag har alltid varit intresserad av vad som händer i mötet mellan människor. På föreläsningarna lärde jag mig att uppmärksamma de könsmönster som finns i många möten, säger hon.

Trots att jämställdhetsarbete ingår i läraryrket var det ingenting hon hade fått med sig från sin utbildning. Hon minns bara en föreläsning som tog upp könsmönster och den väckte mycket motstånd bland hennes klasskamrater som menade att skillnaderna inte handlade om kön.

– För oss var det här en helt ny lins att se världen genom. Vi hade ju fått höra att Sverige redan var jämställt och att det var ett arbete vi var färdiga med, säger hon.

Olika röster och uppmärksamhet

Lisa Andersson Tengnér och hennes kollegor på gymnasieskolan började observera hur själva gjorde skillnad på tjejer och killar i klassrummen. Några vanliga upptäckter var att de gav barnen olika mycket uppmärksamhet utifrån kön och använde olika röster beroende på vem de pratade med.

– Jag började se saker som jag varit helt omedveten om innan. Det gjorde mig inte avskräckt utan nyfiken och pedagogen och fortbildaren i mig ville förmedla min nya kunskap till andra.

Därför lämnade hon läraryrket och utbildade sig till genuspedagog. Hon började frilansa som föreläsare och jobba med ett jämställdhetsprojekt riktat mot förskolorna i Göteborg. I dag fortsätter hon att sprida sin kunskap genom att skriva böcker och utbilda skolpersonal och andra arbetsgrupper och yrken som har i uppdrag att främja i jämställdhet och likabehandling. Hon upplever att de flesta är måna om att lära sig mer om genus och vad som är bra att tänka på för inkluderande möten.

– Jämställdhetsarbete är ju ett uppdrag som alla lärare har men många saknar verktyg för hur de kan göra. Då är det bra med någon som kommer in och begripliggör vad det innebär. Det finns säkert vissa som inte tycker det här är viktigt men de brukar hålla låg profil på föreläsningar och handledningar. Det kan finnas en del missuppfattningar kring vad genusarbete är.

Vilka är de vanligaste missuppfattningarna?

– Någon kan tro att det bara handlar om blått och rosa och vad barnen har för kläder på sig. Jag brukar då förklara att pedagogens uppgift är att se till att barnen ska få pröva olika saker och tycka om vilka färger de vill. Deras kön eller förväntningar utifrån kön, ska inte begränsa dem. En annan missuppfattning är att normer är någonting negativt som måste utrotas. Men normer är egentligen bara upprepade förväntningar som vi reproducerar och det handlar inte om att ta bort dem utan om att utvidga dem.

Vilka skillnader tror du att lärare gör mellan barn utan att tänka på det?

– Forskning visar att det kan finnas könsmönster runt utrymme och inflytande av flickor och pojkar. Jag upplever också att många får en tankeställare kring hur de bemöter barnen och ställer skilda förväntningar beroende på kön. Vad som sedan händer i respektive klass och barngrupp behöver pedagogen själv ta reda på och det vill jag ge verktyg för.

”Det är en kattröja”

På sina föreläsningar tar Lisa Andersson Tengnér upp exempel på vad pedagoger kan göra för att skapa mer jämlikhet i klassrummen. Ett sätt är att tänka på hur man använder språket för att visa eleverna vad som är normalt respektive annorlunda. Hon har ett exempel från en förskola där en pojke hade en tröja med en katt på. De andra barnen frågade varför han hade en tjejtröja och pojken han svarade att det faktiskt var en kattröja. Som pedagog är det lätt att gå in i sådana situationer och säga att killar också kan ha tjejkläder men även om intentionen är god signalerar man att kön är en viktig kategori.

Många lärare vittnar om stressiga arbetsdagar och att de får allt fler uppgifter på sina bord. Kan inte kraven på jämställdhetsarbete bli ytterligare en stressfaktor för en redan belastad yrkesgrupp?

– Det här är ju ingenting som kommer till utan det ingår i grundpaketet när man är lärare. Jämställdhetsarbete är ingenting man avverkar på en temavecka eller lägger in som ett moment i slutet av lektionen. Det handlar om hur man pratar med eleverna och genomför sin vanliga undervisning. Jag hoppas att lärarna inte ska uppleva det som betungande utan som en rolig utmaning.

Vad hoppas du att människor ska ta med sig från dina föreläsningar?

– Jag önskar att de ska känna att de har ett viktigt uppdrag och att de kan göra skillnad. Det kanske verkar svårt att ändra på invanda tankemönster men vilja och nyfikenhet räcker långt om man vill skapa en jämlik arbetsmiljö.

Lisa Andersson Tengnér

Bor: Guldheden.

Gör: Utbildad gymnasielärare och genuspedagog som föreläser om bland annat jämställdhet och likabehandling.

Aktuell med: Har nyligen gett ut boken ”Arbeta med jämställdhet i förskolan” tillsammans med Mia Heikkilä. Arbetar just nu på en handbok för chefer om likabehandlingsarbete.