Nyheter.

2017-09-14 10:37
För att förbereda boken, som ska flyttas, och kastanjen, som ska stå kvar under byggnationerna, gräver man ett dike runt träden. Jorden tas bort med hjälp av tryckluft. Rotklumpen i det framgrävda diket skyddas med plast, sedan fylls diket igen. Foto: Caroline Axelsson
För att förbereda boken, som ska flyttas, och kastanjen, som ska stå kvar under byggnationerna, gräver man ett dike runt träden. Jorden tas bort med hjälp av tryckluft. Rotklumpen i det framgrävda diket skyddas med plast, sedan fylls diket igen.

Trädflytten i Haga sågas

När Västlänken station Haga ska byggas är det många träd som påverkas. Vissa av dem ska stå kvar och skyddas under arbetet, andra ska fällas och några ska flyttas. Men att beskära gamla träds rötter kan innebära risker – och det är inte alla som tycker att det är värt att sätta trädens liv på spel.

Det står en turkos grävmaskin på Haga kyrkoplan. Den är här för att avsluta arbetet som påbörjades under våren – en kastanj ska förberedas för skyddskonstruktion för att kunna stå kvar under bygget av Västlänken station Haga och en bok ska flyttas. Planen är att boken ska få sin nya hemvist cirka 70 meter österut mot Smyrnakyrkan. Flytten är tänkt att ske hösten 2018.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Anledningen till att vi förbereder redan nu är för att träden behöver en till två säsonger på sig att bygga upp sitt rotsystem i rotklumpen som flyttas med trädet, berättar Örjan Stål, byggledare för trädarbetena på Trafikverket som genomför flytten i samarbete med Göteborgs stad.

Men att flytta gamla träd och att beskära deras rötter är inte okontroversiellt. Barbara Lindell, ordförande i föreningen Trädplan Göteborg, är starkt kritisk till ingreppen som under denna vecka görs på träden.

– Tittar man på andra städer där man flyttat stora träd så funkar det sällan. De kan dö efter tio till 20 år. Stuttgart är ett exempel där man misslyckats med den stora trädflytten.

Barbara Lindell menar att ingreppen som nu görs på träden riskerar att förstöra dem för alltid.

– Beskär man rötterna och kronan på gamla träd finns det stor risk att de aldrig återhämtar sig. Dessutom kan det fortfarande bli ett nej till Västlänken i mark- och miljödomstolen, och då har man förstört ett område med både natur- och kulturhistoria.

Hoppas på förtroende

Hos Göteborgs stads park- och naturförvaltning har man förståelse för att det uppkommer kritik när ett stort ingrepp som detta ska genomföras.

– Jag kan förstå att man är lite fundersam och att man kanske helst vill bevara platserna som de är i dag. Vi är naturligtvis väldigt glada att göteborgarna bryr sig om träden. Jag hoppas att vi kan få ett visst förtroende eftersom vi har involverat den bästa expertisen som finns i Sverige för att klara av uppgiften, säger Lena Jakobsson, enhetschef på park- och naturförvaltningen.

Både Lena Jakobsson och Örjan Stål hävdar dock att förberedelsearbetet som görs nu inte kommer att ha någon negativ inverkan på träden.

– Det här är inte dåligt för träden. Även om det i slutändan blir så att de får stå kvar är det inga problem. Det är bara att ta bort plasten som vi har lagt kring rötterna. Att beskära rötterna då och då kallas för rotstimulering och är något positivt för träden, säger Örjan Stål.

Finns alltid risker

Det finns alltid risker med att flytta stora träd. Örjan Stål liknar det vid när en läkare ska operera en människa – även om man använder sig av vedertagna metoder finns det alltid en liten risk att något oförutsett inträffar.

Han menar att kritiken som rikas mot trädflytten är ogrundad.

– Vi använder oss av vetenskapligt vedertagna metoder. Det här är inget som vi har kommit på hux-flux. Jag respekterar att man är emot Västlänken, men när det kommer till träden ska man veta, inte bara tycka.

Lena Jakobsson konstaterar att hon känner en viss spänning inför flytten.

– Det är lite unikt att flytta så stora träd. Men det innebär också att vi kommer att vara på tårna. Vi vill naturligtvis att detta ska lyckas och tidigare erfarenheter säger att det kommer att gå bra.

Barbara Lindell är inte lika optimistisk. Som exempel tar hon upp Himlabacken, dit 15 oxlar flyttades förra året från Lundbystrandskajen.

– Det var yngre träd som ska vara lättare att flytta än de gamla vid Haga, men nu är de på väg att dö. Flyttar man träd måste man göra det på ett speciellt sätt, frågan är om rätt metoder används här.

Allra helst skulle hon vilja se att Västlänken gjordes om så att träden kan få stå kvar.

– Titta på hur man kan lösa kapacitetsproblemen på ett annat sätt i stället. Jag anser att man inte ska bygga Västlänken vid Haga, det finns andra lösningar som är mer effektiva och som inte kommer att vara lika kostsamma. Låt träden stå kvar. Vi behöver ha dem i vår innerstad.

Trädflytten

Totalt berörs 1 200 träd i Göteborg av Västlänkenbygget. 700 ska stå kvar och skyddas under byggnationerna, 300 ska flyttas och 200 ska tas ned och nya träd ska planteras.

Kring Haga och Kungsparken berörs 180 träd.

Ungefär 80 ska stå kvar och skyddas på plats och 70 ska flyttas tillfälligt för att sedan återplanteras. Cirka 30 träd är i så dåligt skick att de kommer att tas ned. Nya träd kommer att planteras i deras ställe.

Vid Haga kyrkoplan är sex träd så stora att de kommer att flyttas med mobilkranar. Flytten kommer sannolikt påbörjas i mars 2018.