Nyheter.

2017-07-13 08:00
Migrationsverkets förvar i Kållered.  Bild: Björn Larsson Rosvall/TT
Migrationsverkets förvar i Kållered.

Stormigt kring förvaret i Kållered

Provokation av förvarstagna, obligatorisk kampsport och nya hierarkier. I fredags JO-anmäldes Migrationsverkets förvar i Kållered för femte gången i år.
– Det finns ingen respekt för den förvarstagne längre, säger en anställd.

De senaste veckorna har flera medier rapporterat om situationen på Migrationsverkets Förvar i Kållered. Om kränkande visitering av amputerade, av provocering av jobbiga förvarstagna så de kan flyttas till Kriminalvårdens häkte och om förtäckta hot mot personalen.

ETC Göteborg har intervjuat ett flertal anställda, som samtliga vill vara anonyma av rädsla för repressalier. Fram träder en bild av en organisation som sakta men säkert bytt kultur. Som blivit hårdare, mer hierarkisk och mindre mänsklig.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


 

Det hela började med en omorganisation av Migrationsverket i januari 2015 som inleddes av dåvarande generaldirektören och tidigare Säpo-chefen Anders Danielsson. Myndigheten delades upp i sex regioner. Samtidigt bröts förvarsverksamheten ut till en egen avdelning.

 

Infört häkteskultur

Ansvaret för det fristående förvaret hamnade på nytillträdde avdelningschefen Torbjörn Nyberg. Han har en 20-årig bakgrund inom Kriminalvården. Nu vittnar anställda om hur Torbjörn Nyberg har fört med sig häkteskulturen in i sin nya organisation. En stor skillnad inom hela Migrationsverket sedan omorganisationen, är de nya hierarkierna.

– Tidigare var det en platt organisation, det fanns bara en chef och sedan roterade våra funktioner från samordning till att diska. Men nu finns det mycket chefer, säger en anställd.

I varje team jobbade fem personer. Med omorganisationen avskaffades arbetsledarpositionen som samordnare och istället infördes en separat teamledare. Den rollen fick inte längre rotera, utan gavs till en arbetsgivarrepresentant, berättar en anställd.

– Så blev det toppstyrt, och för minsta lilla sprang teamledaren in till chefen, fortsätter hen.

Skvallerkulturen spred sig på förvaret.

 

"De har blivit paranoida och kollar prickar i väggen eller taket."

 

Obligatorisk kampsport

Parallellt så blev det hårdare tag mot de förvarstagna. De nya rutinerna inbegrep att räkna dem fem gånger om dagen, så kallad närvarokontroll. Sedan tillkom rumsrondering, för att söka efter eventuella flyktvägar.

– Vi kollar alla utrymmen, även toaletterna, det har gått så långt att folk tittar efter småhål. De har blivit paranoida och kollar prickar i väggen eller taket, fortsätter den anställde, som tycker säkerhetsåtgärderna är överflödiga.

– Till vilken nytta? Ingen alls. Ytterskalet på byggnaden är ju larmat.

Själv har han aldrig varit med om en rymning.

Efter omorganisationen började allt fler gamla kriminalvårdare rekryteras till förvaret. En av dessa startade en obligatorisk kampsportsutbildning för de övriga anställda.

– Jag vägrade, det ska vi inte göra, brotta ned förvarstagna, säger en anställd, och fortsätter:

– Enligt utlänningslagen har vi rätt att avskilja någon om de är utåtagerande och sedan rätt att säkerhetsplacera dem. Men jag har aldrig ens behövt göra det.

Trots att fysiskt våld inte ska ingå i arbetet har hen bevittnat hur en av de anställda hjälpt polisen att släpa ut en förvarstagen från toaletten, när denna inte ville deporteras.

– Jag kan förstå att polisen använder våld, men varför ska en anställd göra det? Det ingår inte i deras arbetsbeskrivning, säger hen.

 

Anders Danielsson, tidigare generaldirektör för Migrationsverket.  Bild: Janerik Henriksson/TT
Anders Danielsson, tidigare generaldirektör för Migrationsverket.

 

Saknar humanitet

En annan anställd minns hur chefen innan omorganisationen poängterade att man skulle försöka övertala rymningsbenägna att tänka om, men däremot inte att hindra dem fysiskt.

– Om någon skulle ramla och skada sig fick jag skulden för det, men nu finns det inte längre. Nu försöker man ingripa fysiskt, vi till och med brottas med dem, det är lite främmande för oss. De är ju inte dömda för någonting, säger hen, som tycker att Migrationsverkets nye generaldirektör Mikael Ribbenvik (som tillträdde i maj) borde ändra formatet på förvaret.

– Det borde vara mer humant. Man ska följa lagen, det ska vara civilt, säger hen, som tycker att mångfalden har försvunnit bland personalen.

– Vi hade musiker och forskare tidigare, men nu är allt fler gamla poliser, kriminalvårdare och vakter.

 

Mikael Ribbenvik är Anders Danielssons efterträdare och Migrationsverkets nuvarande generaldirektör sedan maj i år.  Bild: Maja Suslin/TT
Mikael Ribbenvik är Anders Danielssons efterträdare och Migrationsverkets nuvarande generaldirektör sedan maj i år.

 

Brister i utredningen

Avslöjandena i medier om missförhållanden på förvaret, med anställda som uppmanats av cheferna att provocera ”jobbiga” förvarstagna, och en chef som till och med anklagas för att ha tryckt upp brösten i ansiktet på en förvarstagen för att kunna anklaga honom för att tafsa och förflytta honom till häkte, har lett till en intern utredning. Den ska vara klar snart.

I sin senaste JO-anmälan pekar dock Kålleredförvarets personal på brister i utredningen. Bland annat ska förhören med anställda i Kållered ha hållits i ett rum intill chefernas kontor, med ett hål mellan rummen så att anonymitet inte kunnat garanteras.

Facket har också larmat om förtäckta hot från cheferna på förvaret.

– En av cheferna har gått runt och försökt påverka utredningen. Hen har sagt att det kommer komma fram vilka som anmält det här internt till arbetsgivaren, säger den fackliga företrädaren till DN.

ETC har sökt förvarets chefer för en intervju. De vill dock inte kommentera den pågående utredningen.