Nyheter.

2017-05-18 11:59
Just nu pågår flera stora projekt i centrala Göteborg som precis som Västlänken innebär att grundvattnet blir påverkat. Bild: Sanna Arbman Hansing
Just nu pågår flera stora projekt i centrala Göteborg som precis som Västlänken innebär att grundvattnet blir påverkat.

Så påverkar Västlänken grundvattnet

En av de aspekter som väckt oro kring byggandet av Västlänken är hur det kommer att påverka grundvattnet. Sättningar, möglande träpålar och förlorade grönområden är några av farhågorna.

Den planerade byggstarten för Västlänken nästa år kryper närmare. Järnvägstunneln på drygt sex kilometer med tre underjordsstationer, kommer att byggas i huvudsak genom berggrund och lera, men även genom tunnare lager med allt från sand och stenblock till rester från generationer av göteborgares liv, som material från gamla byggnader och vägar. Men vad händer med grundvattnet när Trafikverket sätter grävskopan i marken? Nätverket Stoppa Västlänken nu, med sina 6 000 medlemmar i ryggen, uttrycker en oro för att grundvattnet ska påverkas.

– Tunneln går genom hela stan och då påverkas också hela stan. Den går som en orm genom alltihop, säger Mats Lövgren, en av nätverkets samordnare, som befarar att Västlänken ska leda till stora konsekvenser för göteborgare som bor över och runt järnvägstunneln. Vi tog deras frågor till Trafikverket och en professor i hydrogeologi vid Göteborgs universitet.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Ska infiltrera vatten

En av de frågor som Mats Lövgren lyfter är att han saknar tydliga besked om vad Trafikverket kan göra för att fylla på om grundvattennivån sjunker. Bengt Åhlén, Trafikverkets geohydrolog för Västlänken, förklarar att de först kommer att täta läckage så mycket det går och att de redan i dag arbetar för att ta fram infiltrationsanläggningar och brunnar.

-– Dessa brunnar placeras nära de byggnader som riskerar att skadas om grundvattennivån skulle sjunka. Även entreprenörerna som kommer bygga själva anläggningen, skall sätta ut temporära infiltrationsbrunnar i närheten av anläggningen. Detta för att hålla uppe nivåerna närmast konstruktionen i byggskedet.

Roland Barthel, professor i hydrogeologi på Göteborgs universitet, förklarar att om grundvattnet sjunker på grund av läckage eller pumpning så sker det främst lokalt, det vill säga som en lång tratt runt där tunneln byggs.

– Däremot om det skulle slutar regna i två år, så kommer grundvattnet sjunka jämt över hela området. Men lokal påverkan kan man också påverka lokalt, det går att, genom infiltration, höja nivån igen, säger han.

Men det blir alltså ingen sänkning av hela Göteborgs nivå, och lokalt blir det störst påverkan under den drygt åtta år långa byggtiden.

Tätar först – injekterar sen

Det går inte att göra en tunnel helt tät, frågan är bara hur mycket den får läcka. Stoppa Västlänken nu är tveksamma till om Trafikverket kommer att lyckas täta tunneln ordentligt. Verket planerar att använda sig av en metod som kallas för-injektering. Det betyder att en cementblandning sprutas in i berget innan bergmassor schaktas bort. Enligt Bengt Åhlén har Götatunneln byggts med ett liknande koncept, men han har ingen exakt siffra för hur mycket som läcker in just nu.

– Detta varierar över året och från år till år. Det som är acceptabelt i ett fall behöver inte vara det i ett annat. Hur mycket vatten som tillåts läcka in i tunneln styrs av hur mycket vatten som finns tillgängligt i jordlagren och om det finns risk för att byggnader eller andra skyddsobjekt riskerar att skadas om inläckaget är för stort.

Har byggt i berg förut

Roland Barthel, är inte det särskilt orolig för tunnlarna som går genom berg eftersom det i Göteborg huvudsakligen handlar om bergarten gnejs, utan större svaghetszoner.

– Att bygga en tunnel i berg har gjorts så många gånger, det borde de kunna, säger han.

Hallandsåsen, där tunneln drabbades av stora läckage och problem med giftiga ämnen, beskriver Roland Barthel som resultatet av dålig planering och dålig koll på geologin. Åsen går genom en av Europas största svaghetszoner och några sådana zoner finns inte i Göteborg. Största risken för läckage är där berget möter leran och det finns ett lager med friktionsmaterial, det vill säga huvudsakligen sand och grus, men det är under byggtiden, enligt Roland Barthel.

Känsliga grönområden

Att grönområden ska skadas är ytterligare en farhåga från nätverkets sida. Alltså att grundvattennivån ska sjunka så att träd, buskar och annat grönt inte längre får tillräckligt med vatten. Några områden Stoppa Västlänken nu pekar ut som känsliga är Kungsparken, Näckrosdammen och Haga.

Trafikverket kommer att mäta grundvattennivån vid träd som kan vara riskobjekt och de ska få extra vatten om det finns behov berättar Bengt Åhlén.

– Utifrån dessa skyddsåtgärder bedömer Trafikverket att de träd som utgör riskobjekt, inom ramen för påverkan på grundvatten, kan bevaras på plats med bibehållna naturvärden.

Vårt ihärdiga Västkustregn kommer att vara en positiv aspekt för grönområdena, eftersom regnet hela tiden tillför vatten i markens övre lager. Roland Barthel ser det som osannolikt att Göteborgs träd påverkas av Västlänkenbygget.

– De allra flesta träd här är inte grundvattenberoende, de vill inte ha sina rötter i det mättade lagret, är det för blött så dör de. Om grundvattennivån sjunker betyder det inte att marken ovanför blir torr, säger han.

Sättningar är kanske det allra flest människor oroar sig för, som kan vara kopplat till grundvattnet, och en viss eftertänksamhet är sund, menar Roland Barthel.

– Folks oro är viktigt, så att de som planerar och utför projekten vet att de inte får göra fel.

Oro för svampangrepp

Stoppa Västlänken nus oro är främst att grundvattnet ska sjunka undan och att träpålar som stabiliserar flertalet byggnader i staden ska angrips av svamp eller bakterier och därmed förstörs.

– Risken för att detta skall hända på grund av att grundvattennivåerna sjunker när Västlänken byggs eller att syrerikt vatten tillförs träet i samband med bygget är mycket liten. Sättningar kan även orsakas när grundvattennivån under leran sjunker som följd av den volymminskning som blir i leran när vattentrycket sjunker, säger Bengt Åhlén och tillägger att verket kommer att vidta åtgärder om något förändrats.

Charlotte Björdal, professor i kulturvård vid Göteborgs universitet, ska observera hur träpålar påverkas under byggtiden.

– Det har varit fluktuerande grundvatten genom historien, man vet inte hur det är nu. Nu kanske man har bättre möjlighet att hålla grundvattnet uppe än tidigare, det behöver inte bli något problem, säger hon och håller med verket i att risken är liten för sättningar orsakade av grundvatten.

Roland Barthel tror att det är oundvikligt med sättningar, men ser att Trafikverket har höga krav och är medvetna om risker som rör grundvattnet.

– Jag känner mig ganska trygg, men det kommer att bli skador på ett eller annat ställe, att en byggnad blir lite sned eller en vattenledning går av. Man kan inte göra så stora infrastrukturförändringar utan få skador. Men jag tror inte att just grundvattnet ska vara Västlänkens syndabock.

Är det bra att Västlänken ska byggas?

(1533) Ja
40%
(2278) Nej
60%
Totalt 3811 röster