Nyheter.

2017-11-20 13:30
”Att folk är rädda för att prata om hur de mår på jobbet får stora konsekvenser både för oss som individer och för samhället”, säger Jenny Wrangborg . Foto: Joakim Mathiasson
”Att folk är rädda för att prata om hur de mår på jobbet får stora konsekvenser både för oss som individer och för samhället”, säger Jenny Wrangborg .

”Så här kan vi faktiskt inte ha det”

Hemmaboende brats med näsan i mobilen – eller tysta daglönare som förlorar jobb på sekunder och inte kan planera sina liv. En ny antologi om Handelsanställdas villkor visar hur fackliga segrar måste vinnas om och inte bara för de unga.

I kväll hålls ett samtal i Litteraturhuset där bland andra Jenny Wrangborg medverkar. Hon är redaktör för antologin ”Lösa förbindelser – om kampen för fasta förhållanden inom handeln”. Det är en samling texter som lyfter hur arbetsmarknaden kan se ut för hundratusentals bemanningsanställda i Sverige och deras kollegor inom handeln. Den är också en sorts förvarning för andra branscher som är på väg i samma riktning och situationen påverkar människor i hög grad.

– Om man har ett arbetsliv där man inte vet hur mycket man kommer att tjäna och hela tiden måste jaga timmar så påverkar det dels på så vis att man inte vågar protestera, oavsett om det gäller sexuella trakasserier, dålig arbetsmiljö eller felaktiga löner. Det skapar tystnad, säger Jenny Wrangborg.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


”Total otrygghet”

Lägg därtill att det är svårt att hitta en bostad och det blir extra tufft för den som inte har en säker anställning.

– Man har en total otrygghet och mår väldigt dåligt. Man kan inte planera sin nära framtid, som att umgås med vänner och skapa ett socialt liv, man vågar inte heller planera familj och man känner oro. Jag tror att man redan kan se konsekvenserna i sjukskrivningstalen, folk mår väldigt dåligt, säger hon.

Hon har själv skrivit ett av kapitlen, i vilket lagerarbetare till exempel berättar hur de kontrolleras minutiöst och får toapauser registrerade som inaktiv tid. Arbetsplatsen kan vara en Kafkaartad tillvaro med sekretessavtal, kameraövervakning, väskor som kollas vid hemgång och så kallade mystery shoppers som är utsända för att utvärdera personalen.

– Jag har själv upplevt de här sakerna, men det är först när man ser att det inte bara gäller mina arbetsplatser och får ett sammanhang som man fattar hur omfattande det är. Det är samma sak med de osäkra anställningarna, hyvlingarna, eller bemanningskapitlen – det är när man sätter ihop dem som man ser att såhär kan vi faktiskt inte ha det, säger hon.

Köparens arbetsmarknad

Under lång tid var personaluthyrning olagligt. I dag utgörs majoriteten av arbetsstyrkan på vissa arbetsplatser av bemanningspersonal. Därtill nyttjar företag vikariepoolsystem där du kan ha 30 sekunder på dig att svara på sms för att få timmarna, eller måste vara den som svarar först. Arbetsmarknaden är köparens och hur snabb din mobilleverantör är kan avgöra om du får jobba. Till detta läggs att visstidsanställningar staplas på varandra, och inte heller den som har en tillsvidareanställning sitter helt säkert. Lagen om anställningsskydd skyddar själva anställningen men inte sysselsättningsgraden vilket ger upphov till fenomenet hyvling. Enligt japansk förlaga vill arbetsgivare skära ner arbetstiden till deltider. Då måste också tillsvidareanställda konkurrera om extrapassen. Slutsumman är en miljö där anställda inte vågar vara obekväma. Jenny Wrangborg önskar att offentlig debatt mer kunde handla om arbetslivet.

– Något som blev väldigt tydligt när vi gjorde den här boken är hur rädda folk är för att prata om hur de mår på jobbet. Det handlar om de otrygga anställningarna, man är rädd för att förlora sitt jobb. Det får stora effekter i att folk mår väldigt dåligt på jobbet, skadar sig, blir utbrända och inte vågar protestera mot sexuella trakasserier. Vi har en debatt som utgår väldigt mycket från att alla måste få göra sin röst hörd – fast då snackar vi om att rasister ska få säga vad de vill. Men att vi inte ens kan prata om platsen där vi spenderar en tredjedel av vårt liv och vad som händer där, det tycker jag är är en väldigt mycket viktigare yttrandefrihetsfråga. Detta får stora konsekvenser både för oss som individer, men också för samhället, säger hon.

Hon konstaterar att en del av dem som medverkat ifrågasatts av sina chefer efteråt. Andra som hört henne berätta om boken kontaktar henne och säger att deras vänner inte tror dem när de berättar hur de har det på jobbet.

”Blundade för länge”

Så hur blev det såhär? Antologin är delvis finansierad med hjälp av Handels och facket är en genomgående röd tråd. I en passage säger en företrädare för IF Metall att fackförbunden blundade alltför länge för vad som höll på att hända. Jenny Wrangborg konstaterar att det visserligen också finns politiska beslut som påverkar den i dag låga anslutningsgraden och att facket måste jobba för sina medlemmar, men också att strategier har saknats för att organisera den växande grupp som står utan fasta kontrakt.

– Som jag ser det så är det så många som lämnat att facket inte kan blunda för det här längre. Vill man lyckas så måste man organisera de med otrygga anställningar för vi är tyvärr så många nu som har sådana. Och vill man vara en relevant organisation så måste man se till att gå tillbaka till det grundläggande fackliga, det som händer på arbetsplatserna. Utan det är det svårt att dra nytta av det andra för då har vi ingen som försvarar kollektivavtalen eller ser till att lagarna efterföljs. Jag tycker inte att man ska ägna sig mindre åt att kämpa för bra kollektivavtal, men man måste åter till kärnan. Så fort man visar att vi kämpar för att vi ska få gå på toaletten eller få ut rätt lön så förstår folk varför de ska vara med. Jag tycker att man satsar för mycket på att få fram bra hemförsäkringar och rabatt på målarfärg och sånt, säger hon.

Även tillsvidareanställda

Problemen för dem med otrygga anställningar spiller också över på tillsvidareanställda kollegor. De senare måste ständigt lära upp nya och oroar sig inte sällan för verksamheten. Lena Låstad som är forskare i psykologi vid Göteborgs och Stockholms universitet citeras då hon genom sin forskning konstaterat att anställningsotrygghet ofta får stor spridning på en arbetsplats.

Därtill är handeln inte den enda bransch som har den här utvecklingen. Inte minst industrin men också branscher utanför LO-sfären ser liknande tendenser med försämring av arbetsvillkoren.

– Dels är det inte längre bara en generationsfråga, men det sprider sig också till yrken som traditionellt har haft fasta anställningar och då ökar osäkerheten. Man ser också att det tidigare var arbetsgivarna som tvingades ta ansvar för till exempel rehabilitering och kostnader när folk blev sjuka, men nu hamnar det i stället på samhället. Vi som blir utbrända eller skadar våra kroppar har ingen fast anställning eller någon arbetsgivare som tar ansvaret, säger Jenny Wrangborg.

Jenny Wrangborg

Ålder: 33.

Bor: Stockholm.

Gör: Jobbar extra i ett butikskök, skriver bland annat poesi och är redaktör för antologin ”Lösa förbindelser – om kampen för fasta förhållanden i handeln”.

Aktuell: Tisdag den 21 november, klockan 18.30, arrangerar bokförlaget Leopard ett samtal med utgångspunkt i boken på Litteraturhuset i Göteborg.

Medverkar gör Jenny Wrangborg, Mikael Gäfvert och Frida Bengtsson. Samtalsledare är Olav Fumarola Unsgaard och samtalet arrangeras i samarbete med ETC, Handels och ABF Göteborg.