Reportage.

2016-11-15 09:17
  • Bostadsområde i Västra Frölunda.   Bild: TT
    Bostadsområde i Västra Frölunda. 
  • "Renoveringsbehoven är störst där det bor människor med lägst inkomst. Det gäller både kommunala och privata byggnader", säger Mikael Mangold.  Bild: TT
    "Renoveringsbehoven är störst där det bor människor med lägst inkomst. Det gäller både kommunala och privata byggnader", säger Mikael Mangold. 

Renovering ger chockhyror för de med lägst inkomst

Renoveringsbehoven i miljonprogrammen är störst i de områden där flest låginkomsttagare bor, visar en ny studie från Chalmers. Riskerna är att det leder till stora hyresökningar på uppemot 50 procent eller att renoveringarna inte blir av – med utflyttningar eller ökade klyftor i boendestandard som följd.

Med hjälp av siffror från flera offentliga databaser har Mikael Mangold, forskare i bygg- och miljöteknik på Chalmers, lyckats ta fram en karta som visar på ett tydligt samband mellan områden i Göteborg med lägst medelinkomst och områden med högst renoveringsbehov. Detta är något som har misstänkts länge, men studien visar nu att misstankarna stämmer. Med information om fastigheterna samkört med uppgifter om medelinkomst och medelhyror har han kunnat beräkna framtida hyreshöjningar efter genomförda renoveringar. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


– Det är ett väldigt tydligt samband. Renoveringsbehoven är störst där det bor människor med lägst inkomst. Det gäller både kommunala och privata byggnader, säger Mikael Mangold. 

Öka med mellan 35 och 50 procent

Enligt studien kan hyrorna i drygt hälften av fastighetsbeståndet komma att öka med mellan 35 och 50 procent och det kommer att slå hårdast mot områden med hög andel låginkomsttagare. Beräkningarna är baserade på sex pilotprojekt som har gjorts i Sverige varav två i Göteborg. Här gjordes omfattande renoveringar och det fanns även ett tydligt miljöfokus att samtidigt energieffektivisera, vilket utgjorde ungefär 20 procent av de totala kostnaderna. 

Behov att renovera

Behovet av att renovera miljonprogrammet har debatterats alltmer intensivt de senaste åren. Det finns dessutom ett nationellt mål att minska energianvändningen i samband med denna typ av renoveringar. Men energieffektiviseringen är inte en kostnad som ska belasta de boende. Besparingarna som effektiviseringarna innebär tillfaller fastighetsägarna och komfortnivåer  i lägenheter är redan reglerade i plan- och bygglagen.

– Det är jättebra om man kan minska energianvändningen, men det får inte bli på bekostnad av den sociala hållbarheten, säger Mikael Mangold. 

Att renovera utan att öka hyrorna alltför mycket är en utmaning,  och frågan är hur kostnaderna egentligen ska fördelas. Mikael Mangold ser två möjliga risker framöver. 

– Det finns en generell risk dels för att nödvändiga renoveringar inte blir av, och dels för att hyrorna efter renoveringarna blir så höga att de boende får svårt att bo kvar.

Sven Bergenstråhle, bostadsforskare och ordförande i Internationella hyresgästalliansen, menar att ägarna har ett viktigt ansvar.

– Det finns ju en möjlighet att välja hur mycket man ska göra och allmännyttiga bostadsbolag har varit öppna för den modellen. 

Maximera vinsterna

Han menar att man tidigare har kunnat se ett intresse hos en del privata bolag att göra så mycket som möjligt för att maximera sina vinster och trycka upp hyran. 

– Men allmännyttan bör inte fungera på det sättet, och det tycker jag inte att privata aktörer ska heller.

Mikael Mangold kommer nu att göra en liknande studie på nationell nivå, vilket kommer att ligga till grund för Boverkets och Energimyndighetens arbete. 

Läs vidare på nästa sida: Karta över hyreshöjningarna