Nyheter.

2014-12-22 10:54
Bild: Marcus Jahnke

Normerna som sitter i jeansen

Vad säger jeansen vi bär om oss själva? Och om samhället? ETC var med på en workshop om jeansnormer.

 

– För mig symboliserar jeans frihet, ett rebelliskt och nyfiket levande. De står även för demokrati då det är ett plagg för folket. Alla kan använda jeans – de suddar ut klass och kön och så vidare, säger Anders Westgerd.

Förutom att han är modeintresserad är han verksamhetsledare för GIL, Göteborgskooperativet för Independent Living, en opinionsbildande organisation som menar att personer med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter som alla andra.

 

– För mig ska jeansen vara slitstarka och klara påfrestningar som till exempel det extra slitage som det medför att vara rullstolsburen och de påfrestningar vid på- och avklädning som det medför för mig då jag är förlamad från brösten och nedåt, förklarar han. Tyget funkar även som ett extra skydd mot sår och skavsår vid förflyttningar till och från rullstolen om en slår i en kroppsdel, säger han och blickar mot sitt högra armstöd.

 

Kulturföreningen Utopia, som jobbar med tillgänglighet och mångfald inom kulturlivet, har tillsammans med Högskolan för design och konsthantverk och Centrum för konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan, bjudit in till ett samtal kring temat normkritiska jeans. På plats är ett tjugotal personer. Förutom ovan nämnda organisationer och högskolor, finns här bland annat representanter från den dagliga verksamheten Grunden media och från Unga rörelsehindrade. Här finns medlemmar från DHR – förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder – och andra som är intresserade av mode och normkritik.

 

– Vem är modet till för? Går det att skapa normkritiska jeans? Och hur kan modebranschen arbeta med social hållbarhet? frågar Hanna af Ekström från Utopia som koordinerar workshopen.

Deltagarna kring runda bordet är eniga – modet är till för alla, men är inte anpassat för alla. Ungefär hälften bär jeans denna decemberdag. För att det är bekvämt, snyggt, moderiktigt och praktiskt. Jeansen kan också vara en identitetsmarkör. Samtidigt som det är ett plagg för alla är det ett plagg som signalerar normer om klass, kön, kropp, makt och mycket mer. En i gruppen berättar om problemet med att hitta ett par jeans som inte sitter för tajt kring magen, en annan om hur hon som rullstolsbunden har svårt att slita ut sina jeans. En kvinna sparar pengar genom att använda jeans som hennes kompisar tröttnat på medan en man berättar om känslan att kunna köpa ett par splitternya jeans efter att ha vuxit upp med kläder som hans mamma rotade fram ur containrar.

 

Men workshopen och projektet Normkritiska jeans kretsar kring mer är själva byxan.

– Det handlar att hitta normkritiska tjänsteinnovationer. Översatt handlar det om att modebranschen har en extrem maktfaktor i samhället och att vi tycker att det är extremt viktigt att de jobbar med social hållbarhet och normkritik, förklarar Hanna af Ekström. Det pågår forskning och studier som handlar om normkritik och vem modet görs för, men det kan kompletteras med en diskussion om mångfald i arbetslivet och på arbetsplatsen.

 

Otto von Busch, professor i design vid Konstfack i Stockholm, håller en kort föreläsning om hur jeans skulle kunna fylla en annan funktion än vad de gör i dag. Om hur det i framtiden kan skapas nya mötesplatser kring jeans i form av alltifrån lokalproducerande jeansskrädderier anpassade för synskadade till kaféer där människor träffas för att lappa och laga.  

Och så får vi veta att stuprörsjeansen snart har gjort sitt och att bootcut är det nya svarta.