Nyheter.

2017-05-16 12:00
”Det är vanligt att Brunnsparken beskrivs som Göteborgs hjärta”, säger Emma Johansson, landskapsarkitekt vid park- och naturförvaltningen. Bild: Anne Johansson
”Det är vanligt att Brunnsparken beskrivs som Göteborgs hjärta”, säger Emma Johansson, landskapsarkitekt vid park- och naturförvaltningen.

Hon vill göra Brunnsparken tryggare och grönare

Brunnsparken är landets näst mest trafikerade hållplats. Nu satsar staden på att platsen även ska bli en välkomnande och grönskande park. Ett omöjligt trolleritrick?

Med 250 avgående bussar och spårvagnar i timmen är Brunnsparken en knutpunkt i Göteborgs kollektivtrafik och landets näst mest trafikerade hållplats. Bara T-centralen i Stockholm kan visa upp tätare trafik, räknat i antalet avgångar med tunnelbana, pendeltåg, spårvagn och buss.

– När vi frågar folk är det vanligt att man beskriver Brunnsparken som Göteborgs hjärta, säger Emma Johansson, landskapsarkitekt vid park- och naturförvaltningen.

På uppdrag av politikerna har hon inlett ett arbete med att ta reda på hur Brunnsparken kan utvecklas i framtiden. Ett viktigt inslag har varit att prata med fastighetsägare, folk på förvaltningar i närheten och göteborgare som rör sig på platsen. Även stadens tillgänglighetsråd har deltagit i arbetet.

– Det har varit roligt att samla in synpunkter. Vi har fått hundratals svar och många är väldigt engagerade.

”Det är vanligt att Brunnsparken beskrivs som Göteborgs hjärta”, säger Emma Johansson, landskapsarkitekt vid park- och naturförvaltningen.BILD ANNE JOHANSSON

Tryggare på kvällarna

Enligt Emma Johansson finns starka önskemål om att göra Brunnsparken mindre stökig, rörig och bullrig. Det framförs också åsikter om att platsen måste bli tryggare på kvällarna samt att något borde göras åt alla duvor och fiskmåsar.

Men det har redan hänt en del i Brunnsparken. Förutom att fontänen Johanna rustats upp har det kommit till en ny byggnad med toaletter. Dessutom har markytorna underhållits.

Vid särskilda tillfällen görs också försök att ge extra liv åt parken. Bland annat har man testat att spela boule i Brunnsparken under Kulturkalaset, satt extra belysning i träden i samband med Julstaden och placerat ut urnor med vårblommor under påskhelgen.

”Fransk park”

– Tanken har varit att skapa känslan av en fransk park, men slitaget är för hårt för att det riktigt ska fungera. Jag tror vi behöver få till tydligare stråk för passage genom parken och bättre möjligheter för den som vill sitta och vänta på bussen eller spårvagnen, säger Emma Johansson.

En annan förhoppning är att det i framtiden ska gå lättare att cykla genom Brunnsparken. I dag är det besvärligt – och ofta riskabelt – att korsa alla spårvagnsspår och ta sig förbi alla hållplatser.

– Nästa steg blir att presentera förstudien för politikerna efter sommaren. Därefter börjar vi arbeta med den första etappen av förändringar som ska vara genomförda under de närmaste tre åren, säger Emma Johansson.

Brunnsparken

Platsen där Brunnsparken ligger var från början en liten ö omgiven av vatten. Här låg under 1600- och 1700-talen en järnvåg och platsen hette då Järnvågsplatsen.

Sedan järnvågen flyttats till Järntorget och resterna av den första vågen brunnit ned blev Brunnsparken istället park. 1822 planterades de första träden och på 1830-talet byggdes ett brunnshus för vad som skulle bli en populär hälsobrunn.

När hälsobrunnens dagar var över fanns här ett varmbadhus fram till 1879. Fontänen med statyn som i folkmun kallas Johanna invigdes 1883. Konstverket, vars officiella namn är Såningskvinnan, finansierades av konstmecenaten Pontus Fürstenberg som bodde i ett palats vid Brunnsparken, byggnaden som senare blev Palacehuset.

Den första hästdragna spårvagnslinjen vid Brunnsparken gick till Johanneberg och började trafikeras 1879.