Nyheter.

2015-09-11 09:41
  • Bild: TT
  • Ungefär 20-25 personer som varit  anslutna till IS och liknande beräknas ha återvänt till Göteborg sedan 2012. Bild: TT
    Ungefär 20-25 personer som varit anslutna till IS och liknande beräknas ha återvänt till Göteborg sedan 2012.
  • Zan Jankovski, som är en av samordnarna, har inget exakt antal på hur många som stoppats från att åka. ”Utmaningen är att vi saknar facit för vi har inte gjort detta innan, så man får jobba med lite okonventionella metoder”, säger han.   Bild: TT
    Zan Jankovski, som är en av samordnarna, har inget exakt antal på hur många som stoppats från att åka. ”Utmaningen är att vi saknar facit för vi har inte gjort detta innan, så man får jobba med lite okonventionella metoder”, säger han.
  • Göteborg egna samordnare mot våldsbejakande extremism ser bland annat till att återvändare och personer som stoppats från att ansluta sig till terrorgrupper får lämpliga insatser av sjukvård, psykiatri eller socialtjänst.  Bild: TT
    Göteborg egna samordnare mot våldsbejakande extremism ser bland annat till att återvändare och personer som stoppats från att ansluta sig till terrorgrupper får lämpliga insatser av sjukvård, psykiatri eller socialtjänst.
  • Zan Jankovski, som är en av samordnarna, har inget exakt antal på hur många som stoppats från att åka. ”Utmaningen är att vi saknar facit för vi har inte gjort detta innan, så man får jobba med lite okonventionella metoder”, säger han.   Bild: David Eng
    Zan Jankovski, som är en av samordnarna, har inget exakt antal på hur många som stoppats från att åka. ”Utmaningen är att vi saknar facit för vi har inte gjort detta innan, så man får jobba med lite okonventionella metoder”, säger han.

Ett aktivt halvår mot extremismen

Terrorgrupper som IS påverkar många fler göteborgare än dem som åker för att strida. Stadens samordnare mot våldsbejakande extremism ser att kompistryck för att resa i grupp verkar minska, men att grogrunden finns kvar. 

Sedan ett halvår har Göteborg egna samordnare mot våldsbejakande extremism. De ser bland annat till att återvändare och personer som stoppats från att ansluta sig till terrorgrupper får lämpliga insatser av sjukvård, psykiatri eller socialtjänst. 

Zan Jankovski, som är en av samordnarna, har inget exakt antal på hur många som stoppats från att åka, men konstaterar att han vet flera fall. En del personer har själva tänkt om efter samtal med någon som varit viktig för dem, oftast har insatser från myndigheter i samarbete med familjer legat bakom.

– Utmaningen är att vi saknar facit för vi har inte gjort detta innan, så man får jobba med lite okonventionella metoder. Om det handlar om minderåriga och man har familjen på sin sida blir det lite enklare. Det finns exempel på där myndigheter stöttat familjen bakom kulisserna och där de anhöriga gjort jobbet och till och med stoppat folk på Landvetter, säger han. 

Internet är den viktigaste kanalen för terrorgrupper. En del av dem som vill åka har också fysiska möten med någon, andra åker helt själva. Tips om platser, personer och lokaler i Göteborg som pekas ut som misstänkt bidragande lämnas till Säpo som också kartlägger dem som åker. 

Risker på hemmaplan

Säpos uppdrag gäller bara dem som ansluter sig till terrorklassade grupper, inte dem som strider för till exempel den kurdiska milisen Peshmerga. Zan Jankovski poängterar att man ändå måste väga in de sociala aspekterna av att båda sidor finns representerade i Göteborg. 

– Två individer kan åka från till exempel Angered, en ansluter sig till Peshmerga och en ansluter sig till IS. Teoretiskt kan de sedan återvända och hänga på samma torg eller gå i samma skola. Då har vi en lokal utmaning som ser ut på ett annat sätt. Vad kan hända mellan dem eller deras familjer? Jag tror vi har lite för mycket fokus på antal som åker, jag skulle vilja att vi tar med perspektivet potentiella spänningar eller risker på hemmaplan, säger han.

Såväl professionella som anhöriga och kompisar till unga som visar tecken på att vilja ansluta sig till terrorgrupper kontaktar samordnarna som i första hand försöker lotsa vidare och ibland själva försöker hjälpa till. Under hösten påbörjas ett arbete med att väva in civilsamhället i form av olika muslimska samfund och lokala organisationer som Röda korset, Rädda barnen och Fryshuset. Syftet är att på lång sikt kunna avhjälpa att ungdomar söker sig till extrema grupperingar eller ideologier. 

Även oroliga göteborgare som inte känner någon som har för avsikt att delta i striderna söker sig till samordnarna.

– Det är familjer som har släkt kvar i områden som norra delen av Irak och Syrien där IS har utsatt personer för fruktvärda saker. Hela etniska grupper är systematiskt utsatta för IS terror, alltså kristna, assyrier, jezidier med flera och det är klart att de är påverkade. Vi får ta emot deras frågor och inspel kring vad vi ska göra och hur, säger Zan Jankovski som uppvaktas av lokala organisationer och föreningar. 

Han och hans kollega Haisam A Rahman arbetar nu med att utbilda kommunal personal som jobbar med ungdomar, såsom socialtjänst, skola och fritidsledare. På sikt ska stadsdelarna själva kunna hantera problemen, främst genom socialtjänsten. 

Räcker socialtjänstens resurser?

– När vi träffar socialarbetare och har informationer så märker man att många känner att de blir bättre förberedda och får en ökad förståelse. Om det är tillräckligt vågar jag inte svara på, fast det är klart att om vi tänker att den här typen av frågor ska hanteras inom socialtjänsten kanske man behöver ta höjd för att det krävs extra resurser. 

Tillsammans med de nationella samordnarna pågår också ett arbete med hur man ska hantera avhoppare och inom kort kommer en telefonlinje för anhöriga. 

Zan Jankovski påpekar dock att det krävs mycket mer av rejäla förebyggande insatser. 

– Vårt arbete är bara en marginell insats. Vi vet att vi har en stad som är ekonomiskt och socialt segregerad och allt det spelar roll som en grundbult i att vissa ungdomar i tidig ålder hamnar långt utanför det mesta. Det är inte hela förklaringen, men det gör att det finns en grogrund för extremism – för de har inte så mycket att förlora. Det måste vi jobba mer på riktigt med på lång sikt. Vi måste också identifiera om det finns något speciellt i Göteborg som gör att vår stad är mer utsatt för den här problematiken än vissa andra städer. Det försöker vi ta reda på tillsammans med våra samarbetspartners och det är inte helt lätt.

Önskar att fler kunde ställas inför rätta

Nyligen kom en ny nationell strategi som kortfattat handlar om förebyggande arbete, att kriminalisera terrorresor och öka övervakning. Zan Jankovski välkomnar den och menar att både förebyggande och repressiva åtgärder behövs. 

– Det talas om att återvändare får en massa gräddfil, men jag vill definitivt dementera att det är så det hanteras här i Göteborg i alla fall. Sedan står det inte ett gäng individer och knackar på olika socialkontors eller psykiatrins dörrar och säger: ”Jag varit i Syrien och nu vill jag ha hjälp.” Jag tycker att det är ett något överdrivet fokus på återvändargruppen som en klientgrupp. Snarare är det nog viktigt att Säpo och den typen av myndigheter har koll på dem som utgör en potentiell säkerhetsrisk, säger han.  

Runt 2012–2013 åkte flera kompisgäng på tiotalet personer tillsammans för att ansluta sig till IS och liknande grupper. Zan Jankovski menar att det är en av anledningarna till att Göteborg över tid legat högt i statistiken.

– Vi har inga uppgifter om att det är på det sättet längre. Någonting har hänt i mer positiv riktning, säger han.

Ungefär 20–25 personer som varit anslutna till IS och liknande beräknas ha återvänt till Göteborg sedan 2012. Zan Jankovski konstaterar att de brottsliga aspekterna är Säpos arbete, men önskar att fler kunde ställas inför rätta. 

– Man kan ju konstatera att det ju har varit väldigt svårt att föra i bevis och göra utredningar som håller upp i domstol. Vi har tyvärr alldeles för få sådana exempel, säger han. 

Fakta

• Mellan 100–120 personer beräknas ha åkt från Göteborg för att strida med IS och liknande grupper.

• Cirka 20–23 göteborgare tros
ha omkommit sedan 2012. Siffran är svår att få exakt då det saknas dödförklaringar från myndigheter eller liknande.

• Under sommaren greps två personer misstänkta för mord i Syrien. 

• En av dem sitter frihetsberövad, den andra släpptes fri med reseförbud med hänsyn till hans hälsotillstånd. Ansvarig åklagare Agneta Hilding Kvarnström konstaterar att det är svårt att veta när det kan bli rättegång och vill inte svara på hur många andra åtal som kan vara aktuella.