Nyheter.

2017-03-17 05:37
2016 var antalet svenskar utan tillvidareanställning 262 000 personer, enligt en ny rapport från LO. Bild: Henrik Montgomery/TT
2016 var antalet svenskar utan tillvidareanställning 262 000 personer, enligt en ny rapport från LO.

Deltidsarbete vanligast bland arbetarkvinnor

Var fjärde arbetarkvinna är tidsbegränsat anställd och över hälften av kvinnorna i arbetaryrken jobbar deltid. Bakom osäkra anställningar och ofrivillig deltid döljer sig både privatekonomisk och arbetsrättslig problematik.

En färsk rapport från LO visar att de osäkra anställningsformerna har ökat sedan 1990. Då var 42 000 svenskar utan tryggheten en tillsvidareanställning innebär. 2016 var den siffran 262 000 personer.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Rapporten visar också att det är de mer osäkra formerna av tidsbegränsade anställningar som har ökat mest på bekostnad av mer förutsägbara vikariatsanställningar. Dessutom märks stora skillnader mellan arbetaryrken och tjänstemannayrken, samt mellan könen. 

Bland arbetare är 25 procent av kvinnorna och 17 procent av männen tidsbegränsat anställda. Bland tjänstemän gäller 13 procent för kvinnor och 10 procent för män.

Ett faktum som utöver begränsningen i möjligheterna att planera sin privatekonomi även medför en justering av maktbalansen mellan arbetslivets parter till arbetsgivarens förmån.

– Många av våra medlemmar vittnar om dålig arbetsmiljö och andra missförhållanden när vi pratar med dem. Men de vågar inte säga ifrån till arbetsgivaren, för då ringer inte chefen dem nästa gång ett pass ska tillsättas. Alla måste försörja sig, det gör att man tar skiten för att kunna få en inkomst, säger Eva Kärrman, avdelningsordförande för Kommunal Väst.

Stor skillnad mellan yrkesgrupper

En relaterad problematik är ofrivilligt deltidsarbete. Runt 25 procent av samtliga anställda 2016 var deltidsanställda. 

Skillnaden är även här stor mellan yrkesgrupperna samt mellan  kvinnor och män. Klart högst andel deltidsanställda är det bland kvinnliga arbetare. Av dessa är 53 procent deltidsanställda jämfört med 17 procent av männen. Bland tjänstemän är 29 procent av kvinnorna och 11 procent av männen deltidsanställda. 

En dryg tredjedel av de deltidsarbetande arbetarna uppgav att heltidsarbete saknas som orsak. Sju procent uppger att orsaken är att de inte vill arbeta heltid. Även i den siffran anas underliggande orsaker till oviljan.

– Jag har fått berättat från medlemmar att de visserligen erbjuds heltidstjänster, men tjänster där de flyttas runt mellan olika avdelningar som schackpjäser. Heltiden som erbjuds skapar en omöjlig arbets- och livssituation som känns omöjlig att tacka ja till, säger Eva Kärrman.

Lite bättre än Stockholm och Skåne

Västra Götalands län placerar sig på rikssnittet både när det gäller tidsbegränsade anställningar och deltidsarbete. Noterbart är att Västra Götaland i båda kategorierna klarar sig bättre än Stockholms län och Skåne län, som i båda fallen är bland de hårdast drabbade och klart över rikssnittet. 

– Vi har ett heltidsavtal både i Göteborgs kommun och i regionen som säger att parterna ska jobba med målet att kunna erbjuda alla som vill heltid. Det gör att siffrorna ser lite bättre ut här, men det är en sanning med modifikation och siffror som behöver analyseras, säger Eva Kärrman.

Bland andelen som uppger sig jobba deltid för att de inte vill jobba heltid döljer sig en faktor som även den drabbar de lägst betalda, kvinnodominerade arbetaryrkena. 

– Jag var ute och träffade nattarbetande vårdpersonal på Östra Sjukhuset nyligen. Kvällspersonalen som skulle ha slutat 21.30 gick hem 00.30. Dubbla pass och övertid för att täcka upp luckor i det tajta schemat har satts i system. En paradox i kombination med att så många jobbar deltid. En effekt av arbetsgivarsidans kortsiktiga strategi, menar Kärrman.