Debatt. .

2017-09-11 04:00
Tack vare lagen har människor i en extremt utsatt situation fått tillgång till sjukvårdande behandling, skriver debattörerna.  Bild: Henrik Montgomery/TT
Tack vare lagen har människor i en extremt utsatt situation fått tillgång till sjukvårdande behandling, skriver debattörerna.

Risk att papperslösa inte vågar söka vård

Gränspolisens tillslag mot kyrkans sommarläger i Skåne sprider oro och rädsla bland människor som lever gömda i Sverige. Risken finns att sjuka nu avstår från sin lagliga rätt till vård. Frågan är vem som tar ansvaret för konsekvenserna.

I vårt land finns sedan 1 juli 2013 en lag som ger papperslösa rätt till “vård som inte kan anstå”. Lagen kom till sedan Sverige kritiserats av FN och är helt i linje med internationella konventioner om mänskliga rättigheter samt i enlighet med den svenska hälso- och sjukvårdslagen.


VI VILL VETA VAD DU TYCKER!

Skicka din insändare eller debattartikel, upp till 4000 tecken, till
goteborg@etc.se


 

Tack vare lagen har människor i en extremt utsatt situation fått tillgång till sjukvårdande behandling. Samtidigt har läkare, sjuksköterskor, psykologer, tandläkare och andra vårdanställda kunnat följa sina yrkesetiska etiska regler om att vård ska ges efter behov och inte vara beroende av juridisk status.

När gränspolisen nu slår till mot ett sommarläger som anordnats av Svenska kyrkan finns anledning att påminna om att människor som lever i papperslöshet inte är kriminella. De allra flesta har flytt krig och våld. Som gömda i Sverige lever de under ytterst svåra omständigheter därför att de upplever alternativet att återvända som ännu värre.

Det finns också skäl att erinra om att Migrationsverket asylbedömningar inte är så rättssäkra som många tycks tro. Såväl forskning som myndighetens egna utvärderingar visar att det inte rör sig om någon exakt vetenskap. I själva verket fattas många felaktiga asylbeslut.

 

"Att polisen väljer att komma åt föräldrarna

via barnen är därför helt oacceptabelt."

 

Extra allvarlig är jakten på barnen, som ju inte haft inflytande över beslutet om flykt och inte själva tagit ställning till frågan om att återvända eller att leva i papperslöshet. Det är en grundläggande princip i västerländsk rättstradition att inte jaga andra än lagöverträdaren själv. Att polisen väljer att komma åt föräldrarna via barnen är därför helt oacceptabelt.

Inom kyrkan finns många som vet hur viktigt det är med platser där dessa barn får lov att vara just barn. I forskningsrapporten “Bli inte hopplös” visar socialantropologen Åsa Wahlström Smith och barnläkaren Henry Ascher att barn som lever som papperslösa ofta tar stort ansvar för familjens situation och befinner sig i ständig stress under mycket lång tid.

Rosengrenska stiftelsens nätverk av frivilliga har i snart 20 år arbetat för att stärka papperslösas rätt till vård. Vi vet av erfarenhet att händelser som polisrazzian i Skåne riskerar att få allvarliga humanitära och hälsomässiga följder. I värsta fall kan svårt sjuka människor bli så skrämda att de helt avstår från att söka vård.

Vår fråga till ansvariga politiker och beslutsfattande chefer inom polisen är därför om man är beredd att ta ansvar för de medicinska konsekvenserna av denna typ av åtgärder.

Henry Ascher, Lina Lönnberg 
Barnläkare och medicinskt ansvarig för Rosengrenska stiftelsen, respektive psykolog och ordförande för Rosengrenska stiftelsen