Debatt. .

2017-06-15 04:00
Kyrkan är betydligt mer motståndskraftig mot främlingsfientliga strömningar än vad det politiska systemet och partierna har visat sig vara, skriver debattören.  Bild: Björn Larsson Rosvall/TT
Kyrkan är betydligt mer motståndskraftig mot främlingsfientliga strömningar än vad det politiska systemet och partierna har visat sig vara, skriver debattören.

Kyrkan behöver inte riksdagspartiers ideologi

LO:s största medlemsförbund, Kommunal, uppmanar till att rösta i det kommande kyrkovalet. Man ser en risk med att det låga valdeltagandet gör att ett fåtal röster kan leda till omvälvande förändringar inom kyrkan. 

REPLIK på Debatt 14/6

Nu är problemet med lågt valdeltagande inte fullt så stort som det ofta görs gällande; nära 700 000 röstade i det senaste kyrkovalet 2013, vilket motsvarar 12,8 procent av de röstberättigade, en ökning från 11,9 procent 2009. Hur många som brukar rösta i Kommunals egna val har varit svårt att ta reda på, men i fackförbundet Handels röstade 7,3 procent i valet till 2011 års kongress, en minskning från 8,5 procent 2006. Svenska kyrkan står sig alltså väl i demokratiskt hänseende jämfört med andra folkrörelser.

Visst vore det bra om fler av Svenska kyrkans medlemmar engagerade sig, och Kommunals kampanj där man bland annat planerar att ringa sina förtroendevalda och samtliga medlemmar som är anställda i kyrkan för att få dem att rösta i kyrkovalet är på sitt sätt något positivt. Men det är ingen hemlighet att man räknar med att Socialdemokraterna kommer att gynnas av detta, och att det i sin tur ska vara fördelaktigt för de egna medlemmarna.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


 

Problemet är att man betraktar kyrkan som en institution vars verksamhet behöver övervakas utifrån av någon som är mer pålitlig än de som firar gudstjänst och deltar i församlingslivet. Som om det skulle behövas en sekulär partistyrelses godkännande av ett kyrkopolitiskt program för att det ska kunna bli bra. Men kyrkan behöver faktiskt ingen samhällspolitisk ideologi från något riksdagsparti eftersom det är kyrkans liv som ska flöda ut i samhället, inte tvärtom. 

Socialdemokraterna har genom att se till att det kyrkliga valsystemet är en avspegling av systemet för allmänna val, med direktval till tre nivåer, möjliggjort för Sverigedemokraterna att utan församlingsförankring få fotfäste i de kyrkliga beslutsorganen. S behöver SD för att motivera sin existens i de kyrkliga sammanhangen, och är därför ointresserade av att ändra valsystemet. Ledamöter i stiftsfullmäktige och kyrkomötet behöver ha församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet, och bör därför väljas av församlingarna i indirekta val. Endast på lokal nivå, där kandidaterna är kända, är direktval att föredra.

Risken att Sverigedemokraterna skulle kunna förvandla Svenska kyrkan till bakåtsträvare är säkert överdriven. För det första är kyrkan betydligt mer motståndskraftig mot främlingsfientliga strömningar än vad det politiska systemet och partierna har visat sig vara. Kyrkans värdegrund gör att främlingsfientlighet har mycket svårt att få fäste.

För det andra finns det knappast någon blockpolitik i kyrkan där SD skulle kunna utöva inflytande utifrån en vågmästarroll. De flesta kyrkopolitiker är inställda på att nå samförstånd och även om SD stärker sin ställning i det kommande kyrkovalet kommer de även i fortsättningen ha ett högst begränsat inflytande.

Men de ökande klyftor som dessa partier underblåser hotar att splittra och i förlängningen marginalisera Svenska kyrkan. Det leder till att kyrkan förlorar både de som är ointresserade kristen tro och de som är varmt kristna men inte längre känner sig hemma i en alltmer politiserad kyrka. Lösningen är förstås att inte rösta på något allmänpolitiskt parti i kyrkovalet. Välj i stället en nomineringsgrupp som använder den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen som rekryteringsbas. Det är sådana personer som har kunskap om kyrkliga frågor och förhållanden, och som kan leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK vill bygga den kyrka som Sverige behöver, och se till att den finns där den behövs. Välj därför POSK i kyrkovalet den 17 september, en fri röst i en fri kyrka. Vi kan, vi vill och vi är beredda att ta ansvar, både för Kommunals medlemmar och för alla andra.

Mats Rimborg 
Ordförande för POSK i Göteborgs stift
Relaterade artiklar